Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - De ryska judarna under världskriget. Af M. Ehrenpreis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
baron Rosen (förutvarande ryskt sändebud i Washington) »ett
omedelbart upphäfvande af alla undantagslagar för judarne»,
med den motiveringen, att »då Ryssland kämpade för att föra
rättens och frihetens idé till seger, det icke mera borde finnas
något förtryckt och rättslöst folk i Ryssland». Under
dumasammanträdet den 21 mars 1916 slungade den ledande
dumamedlemmen Sjingareff (ordförande i budgetkommissionen)
byråkratien följande koncentrerade anklagelse i ansiktet: »Det finns
ingen skräckgärning, ingen tvångsåtgärd, ingen olaglighet, som
vår stat skulle ha underlåtit att begå mot judarne». I samma
anda uttalade sig de flesta talarna under de stora
judedebatterna i duman den 1 och 2 augusti 1915, den 23 februari 1916
och vid flere andra tillfällen. Beklagligtvis har emellertid dumans
»progressiva block» hittills inskränkt sig uteslutande till
judevänliga tal, som stå i direkt motsats till dess handlingar. Och
under den allra senaste dumadebatten, den 16 november 1916,
klagade den judiske deputeraden Friedmann bl. a.: »Man måste
säga att i fråga om rättfärdighet och mänsklighet gentemot
judarne står äfven duman icke långt ifrån regeringen».
Symtomatiskt är också i viss mån ställningen inom en del af
det ekonomiskt verksamma borgerskapet.
Betydande kommunalförvaltningar (såsom de i Smolensk,
Odessa, Samara, Saratov, Ekaterinoslav o. a.), lokala
jordbruksföreningar, s. k. semstvos (särskildt den af 20 semstvos hållna
konferensen i Jaroslavl), liksom åtskilliga andra ekonomiska
sammanslutningar och yrkesföreningar, ha 1915—1916 i
upprepade resolutioner och memoranda petitionerat hos regeringen
om att upphäfva inskränkningarna i judarnas rättigheter, till
båtnad för ett sundt ryskt näringslif. Som ett exempel bland
flere må här anföras några ord, som professor E. L. Subasjov
yttrade vid en öfverläggning inom »statskommittén för
krigsindustri» (den 25 augusti 1915): »Det judiska folkets söner kämpa
sida vid sida med ryssarna, men egentligen icke för sitt
fädernesland. Olyckligtvis har vårt land hittills icke varit något
annat än en styfmoder för dem. Låt oss uttala den
förhoppningen, att det hädanefter måtte bli dem en moder».
Låt oss nu kasta en blick på de allierade västmakternas
förhållande till den ryska judefrågan.
Visserligen — »vor Tische las man’s anders». Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
