Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - De ryska judarna under världskriget. Af M. Ehrenpreis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
judarnes likställighet. Helt nyligen har där af icke-judiska
politiker och lärda bildats en förening Pro Israele, till hvars
tongifvande medlemmar höra senator Mazzini i Florenz, prof.
Bonvante, deputeraden Arnoldo Agnelli, Ortolani di Angelo, den
kvinnliga journalisten Elga Ohlson o. a.
Mäktigast ljuder ropet på rättfärdighet i några af de neutrala
länderna, framför allt i Förenta staterna. Rörelsen i detta land
till förmån för de ryska judarna är allmän och utomordentligt
intensiv. Man kan säga, att den där behärskar den allmänna
meningen och att dess diplomatiska, liksom i synnerhet dess
finansiella verkningar äro uppenbara. President Wilson har flere
gånger förklarat sig villig att vid en blifvande fredskonferens
verka till förmån för de rättslösa judarne. Och icke blott af
humanitära skäl. Ty Amerika är, liksom andra neutrala stater,
immigrationsland för hemlösa judar och därigenom i hög grad
realpolitiskt intresseradt för den östjudiska frågan. Först och
främst manifesterade emellertid Wilson sitt tänkesätt i filantropisk
form. Genom en proklamation från presidenten bestämdes, på
grundval af ett senatbeslut, att den 27 januari 1916 i hela Förenta
staterna skulle vara en »judedag», på hvilken gåfvor skulle
samlas in för alla genom kriget nödlidande judar. I detta märkliga
aktstycke, till hvilket jag icke känner något motstycke i hela
judarnes historia, motiveras beslutet därmed, att »Förenta
staternas folk vill låta sig angeläget vara att hjälpa dessa krigets
offer af en ras, som skänkt Förenta staterna så många värdiga
medborgare». Men den politiska biafsikten med denna
statshandling kunde knappast förbises. I Paris skref man också
angående proklamationen: »Nous comprenons bien le sens de
ce mouvement» (L’Humanité, febr. 1916). Och äfven
annorstädes har man väl förstått meningen därmed.
De ryska judarnes tragedi har under kriget nått sin
höjdpunkt. Deras framtid är höljd i mörker. Hatets handlingar,
som vi nu bevittna, äro förhärjande, men kärlekens ord, som
vi förnimma, äro oberäkneliga. En del af det tänkande
Ryssland, inflytelserika kretsar inom de allierade staterna, mäktiga
neutrala, äro för judarne. Den ryska byråkratien samt alla
mörkrets makter i Ryssland äro emot dem. Hvem skall segra?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
