Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - Danmark under junigrundlagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
592 DAGENS FRÅGOR
nar en sakrik och lidelsefri framställning af det skickelsedigraste
skedet i Danmarks historia efter Napoleonskrigen. Tillika bär det både
i själfva grunduppfattningen och i framställningssättets lugnt afvägda,
breda saklighet i särskild grad prägeln af sin upphofsmans
personlighet
Neergaard intager i åtskilliga afseenden en särställning inom det
moderna Danmarks politiska lif- Det hvilar öfver honom något af
den äldre engelska liberalismens humana och kultiverade, men kanske
något blodlösa och förtunnade åskådning. Det är under inflytande
af det parlamentariska England han danat sina politiska ideal. Till
sina studier ursprungligen historiker, förvärfvade han senare —
närmast efter engelska mönster — en omfattande och grundlig insikt på
statsvetenskapens olika områden. Efter att ha skaffat sig ett bemärkt
namn som tidningsman — han uppsatte och redigerade under en
följd af år Tilskueren — inträdde han såsom försäkringsman
i det praktiska lifvet efter att något tidigare ha kastat sig in i det
politiska. Sedan 1892 har han oafbrutet tillhört folketinget, där han
slöt sig till den Frede-Bojsenska gruppen — den förhandlande
vänstern. I flera liberala ministärer har han varit finansminister, men
såsom en förgrundsfigur i Danmarks politiska lif stod han under de stora
försvarsstriderna 1908—1909. Såsom konseljpresident framlade han då
det stora försvarsorganisationsförslaget, hvilket äfven inneslöt en
utvidgning af Köpenhamns befästningar åt landsidan, förklarade sig
vilja stå och falla med detsamma, men lyckades ej få med sig den
af J. C. Christensen ledda vänsterfraktionen och nödgades öfverlåta
dess genomförande i kompromissens tecken åt Holstein-Ledreborg, i h vars
ministär han f. ö. kvarstod som finansminister. Under den stora
försvarskrisen framstodo skarpt båda de starka sidorna i hans politiska
personlighet: den varma patriotismen, den redliga viljan, den
kultiverade urbaniteten och den stränga sakligheten — han hade tidigare
varit en motståndare till landbefästningarna vid Köpenhamn men
förklarade sig ha under utredningens gång blifvit öfvertygad om deras
politiska nödvändighet — men tillika svagheterna: den brist på
hänsynslös beslutsamhet och oböjlig vilja, som så ofta vidlåder
intellektuellt högt stående personer med teoretisk läggning och hindrar dem
att i de stora afgörande ögonblicken utöfva det bestämmande
inflytandet. Från alla sidor åtnjuter han den aktning och det personliga
förtroende, som rena syften och oskrymtad patriotism dock alltid
skänka, men utan det inflytande, som dessa egenskaper äfven i
förening med hög begåfning och eminenta insikter ej enbart kunna
tillförsäkra en politiker.
Hans teckning af sitt fosterlands ödestid 1849—1866 är ett äkta
barn af hans kynne. Den hvilar på en utomordentligt omfattande
kännedom om det tillgängliga materialet, både det tryckta och det
otryckta — den gamle Peter Vedels historiska intresse beredde
honom tillfälle att begagna aktmaterialet i utrikesministeriets arkiv. Den
allmänna uppfattningen liksom omdömena präglas af en lugn klokhet,
billighet och saklighet, som äro öfver allt beröm. Den rent meto-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
