Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 8
- Dagens frågor
- Den irländska revolten
- »Dynernas gåta»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmänt efter upprorets kufvande, att befolkningens sympatier
öfvervägande voro på regeringstruppernas sida, men McKenzie, som själf
under de kritiska dagarna vistades i Dublin, förnekar bestämdt att
så var förhållandet. Enligt hans iakttagelser höjdes lefverop för
insurgenterna, under det att man däremot förföljde engelsmännen —
däribland äfven honom själf — med förbannelser. Den hårdhet, som
efter segern användes mot insurgenterna, bidrog naturligtvis att än mera
förbittra stämningen, och redan ha de män, som föllo för de engelska
arkebuseringsplutonernas kulor, i den allmänna meningen intagit sina
platser vid sidan af dem, som under tidigare revolter offrat lifvet i
hopplös kamp för Erins frihet. Särskildt gäller detta om Patrick H. Pearse,
hvilken nämnes med samma beundran som hans ideal och förebild,
den unge Robert Emmet, hvilken efter ett misslyckadt upprorsförsök
afrättades år 1803 och odödliggjorts i Thomas Moores Irish Melodies.
För närvarande har visserligen ekot af aprildagarna i Dublin 1916,
som det synes, dött bort; men då en gång krigets många
efterräkningar skola göras upp, skall det med säkerhet visa sig, att man ännu
icke hunnit glömma det senaste bladet i Irlands blodiga historia.
»Dynernas gåta.»
Våren 1903 utkom i England en seglings- och
spioneriroman, hvars titel var The Riddle of the Sands, och hvars
författare var en för militära frågor intresserad akademiker mr Erskine
Childers, sedermera bekant genom framstående medarbetarskap i den
monumentala historia öfver kriget med boerrepublikerna, som The Times
utgaf, samt genom ett par ansedda verk öfver kavallerivapnet.
»Dynernas gåta» är en för hvarje seglare och många andra högeligen
nöjsam läsning, numer lätt tillgänglig i en af Nelsons billighetsserier.
Men dess syfte var något helt annat än att till tidsfördrif skildra
mr Arthur H. Davies’ kryssningar kring Tysklands östfrisiska öar.
Boken var en i varningssyfte gjord skildring af den tyska
Nordsjökustens militära möjligheter, och alldeles frånsedt frågan om
riktigheten af författarens speciella teorier blåser en frisk verklighetsvind
genom den trefligt skrifna boken, hvars illustrationer också äro
alldeles i stil, d. v. s. utgöras af kart- och sjökortsreproduktioner.
Intresserade ha skäl att försöka skaffa sig originalen, om det nu lyckas
i dessa krigstider. Ty just samma vatten ha under de två sista åren
lockat många kunskapsälskande personer, hvilka dock antingen fått
oöfverstigliga förhinder att framföra redogörelser för hvad de
inhämtat eller också aldrig afsett redogörelserna i fråga för andra ögon
än några högtbetrodda herrar i London. Emellertid synas de två
engelsmän, som mr Childers så sympatiskt skildrar, på sistone fått
en framgångsrik efterföljare, som öppet framlagt hvad han säger sig
ha sett. Detta har skett i juli- och oktoberhäftena af Quarterly
Review, där en J. M. de Beaufort sig tecknande person skildrat sin
Voyage of Discovery in Northern Germany på ett sätt, som
synes vittna om att förf. verkligen lyckats få se åtskilligt.
Hvad han främst ägnat sig åt, är naturligtvis Nordsjökustens
försvarsanordningar samt Kielkanalen. Hvad det förra ämnet beträffar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:21:17 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1916/0609.html
