Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1
- Skolfrågan i Danmark. Af J. L. Heiberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SKOLFRÅGAN I DANMARK
AF REKTORN VID UNIVERSITETET I KÖPENHAMN, PROFESSOR J. L. HEIBERG
Danmarks exempel visar onekligen, att det ej kan vara
likgiltigt för de andra nordiska länderna, hur
skolförhållandena behandlas i det ena; det är otvifvelaktigt, att den radikala
norska skolreformen har haft inflytande på den danska
skollagen af år 1903. »Das ist der Fluch der bösen Tat, dass sie
fortzeugend Böses muss gebären.»[1]
Anledning till den rörelse, som resulterade i lagen af år 1903,
gaf en framställning från ledarna för de privata skolorna i
Köpenhamn om tillåtelse att inrätta en nyspråklig linje i
gymnasiet bredvid den klassiska och den matematiska.
Framställningen fick ett kraftigt stod genom ett universitetstal af
professor Gertz, och under hans öfverinseende utarbetades
reformförslaget med bistånd af en mängd facklärare och pedagoger. Det
ursprungliga förslaget blef emellertid i hög grad ändradt, då
det kom inför riksdagen och politiken kom med i spelet. Tanken
på den s. k. enhetsskolan sköts i förgrunden; från folkskolan
skulle en direkt öfvergång leda till »den höjere Almenskole»,
som man nu kallade den förra »lärda» skolan i alltför riktig
insikt om att den minst af allt var lärd. Dessutom skulle det
nya namnet antyda, att skolan blott skulle gifva
»allmänbildning» och att den uppgaf sin nedärfda uppgift att förbereda
till universitetsstudier eller åtminstone icke längre erkände detta
som sin enda uppgift. I pedagogiska kretsar talade man också
högröstadt och stolt om skolans emancipation från
[1]
Den danska skolreformen har i sin ordning i mycket varit en förebild för
den svenska, och ett rätt lifligt utbyte har ägt rum mellan reformens målsmän
i Sverige och i Danmark. Det finns således icke blott en analogi utan äfven
ett historiskt sammanhang; och därför torde professor Heibergs exposé kunna
påräkna uppmärkamhet hos den svenska publik, som är intresserad af
skolfrågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:06 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1917/0018.html
