Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Skolfrågan i Danmark. Af J. L. Heiberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
praktiska affärsmännen alldeles icke ville veta af den
nyspråkliga linjen som förbildning: den var allt för estetisk-historisk.
Den högre skolans och affärslifvets kraf stötte ihop i all sin
oförenlighet. Skola och universitet voro eniga i att hindra
försöket.
På detta håll ha den nyspråkliga linjens förhoppningar
således strandat. Från universitetets sida varnade man genast mot
farorna och svårigheterna i det nya experimentet. Man
framhäfde, att man, åtminstone tillsvidare, saknade både lärare,
läroböcker och metod för den påtänkta nyspråkliga
undervisningen, och att, till och med om detta så småningom kunde
afhjälpas, det skulle bli svårt att i den moderna litteraturen finna
stoff för lektyr, som på samma gång vore innehållsrik nog att
gifva en verklig andlig bildning och lättfattlig nog för
elevernas ståndpunkt, samt att uppöfningen af förmågan att tala lätt
kunde hindra det väsentliga syftet med den nyspråkliga
undervisningen.
Sanningen att säga, var universitetet illa förberedt till att
utbilda lärare i moderna språk efter de nya fordringarna. Men
det klander, som af denna anledning riktats mot det, är ej
berättigadt. Hittills hade de moderna filologerna öfverallt i
öfvervägande grad sysslat med den rent språkliga och fonetiska
sidan; de bedrefvo mera språkvetenskap än verklig filologi; det
måste dröja någon tid och delvis anskaffas nya lärarekrafter
för att rå med uppgiften. Universitetet har gjort sitt bästa för
att tillmötesgå krafven, liksom också skolan med stor ifver
arbetar på att åstadkomma läromedel. Men därmed äro
betänkligheterna icke häfda. Hur berättigade de voro, framgår
tillräckligt tydligt ur den ofvan nämnda officiella berättelsen. I
redogörelserna för undervisningen i tyska och engelska af två
af reformens förkämpar och undervisningsinspektörens
förtroendemän, rektorerna Kaper och Bertelsen, klagas det öfver, att man
i engelska använder »en del underhållande lektyr af den art,
som man kan uppmana eleverna att läsa hemma som
nöjesläsning eller i nödfall kan läsa mer eller mindre
kursoriskt i början af gymnasiet, men på hvilken man icke bör
spilla den dyrbara undervisningstiden med statarisk läsning
i andra och tredje klassen af gymnasiet». Omvändt säges
det om tyska, att »erfarenheten har visat, att man måste
uppmana lärarne att noggrant ge akt på att icke de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
