Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1
- Litteratur
- Ur bokmarknaden. Af O. Wieselgren
- Sigfrid Siwertz: Eldens återsken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LITTERATUR
UR BOKMARKNADEN
För ett år sedan hade man i stort sedt anledning att förundra sig öfver
hur föga de stora världshändelser, under hvilkas tryck vi lefva,
påverkat den skönlitterära produktionen; men i år har förhållandet
blifvit helt och hållet förändradt. I det stora flertalet af de verk,
som på senare tid utkommit, ha kriget och de däraf framkallade
förhållandena mer eller mindre tydligt satt sina spår. På sina håll
finner man det användt endast som litterärt motiv; andra författare
åter ha betraktat det från djupare synpunkter, uppfattat det som
problem och sökt att analysera dess väsen och betydelse. Inom den
senare gruppen märker man särskildt tvenne verk, nämligen Sigfrid
Siwertz’ Eldens återsken och Bengt Bergs En german. Bägge
böckerna äro hvarandra lika i så måtto, att författarna varit alltför gripna
af ämnets betydelse för att ägna full uppmärksamhet åt dess
konstnärliga utformning; men hos båda är allvaret i syftningen och
äktheten i känslan så stor, att man lättare än eljest öfverser med
svagheter i formen och kompositionen. Som helhet betraktadt är
emellertid Siwertz’ arbete Bergs öfverlägset. Siwertz har med pregnant
karakteriseringskonst och stor förmåga af miljöskildring ställt emot hvarandra
olika generationer och olika åskådningar, och i deras skilda sätt
att reagera inför kriget har han sökt nå fram till en analys af vårt
lands ideella lif, dess utvecklingsmöjligheter och dess framtidsmål.
Planen till skildringen är väl lagd, kanske från början en smula
schematisk: den gamla mormodern, änkeprofessorskan Kleingardt,
representanten för traditionen från Karl XV:s dagar; den släta
liberalismen, värdig, själfmedveten och fullstoppad med aktningsvärda
grundsatser, företrädd af rentiern Natanael Frisell; den på hederlighetens
yttersta rand balanserande affärsmannen Robert Betjeman, typen för
den sorts s. k. driftiga affärsmän, af hvilka Sverige under senare år
fått alldeles för många, och slutligen den som egentligen är bokens
hufvudperson, aktuarien Lennart Ahlborn, en ärlig och klok men
oföretagsam och verklighetsfrämmande ämbetsman. Siwertz har sökt
att visa, hur kriget griper in i dessa olika individers lif och
föreställningsvärld. Hos den ene utlöser det först en måttlös
förskräckelse och sedan en oerhörd mängd prat och fraser, hos den andre
ett hänsynslöst profitbegär; för den sistnämnde däremot blir kriget
en anledning till en moralisk själfrannsakan, inför hvilken alla till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:06 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1917/0060.html
