Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Svenska stafkyrkor. Af Sigurd Curman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA STAFKYRKOR 131
minner om de norska stafkyrkorna. Den gifver oss också ett
godt medel att datera kyrkan.
Rörande de delar af kyrkan, som ligga öfver hammarbanden,
d. v- s. gafvelröslena och taket, hafva vi ingen direkt
kännedom, då inga rester af dem bevarats. Dr Ekhoff har dock
sökt att med ledning af andra bevarade takstolar från äldsta
tid (från Gårda kyrka) rekonstruera taket och rösten.
Rekonstruktionen framgår af fig. 10, som gifver oss en antaglig bild
af den ursprungliga stafkyrkan i Hemse.
Med ledning af portalornamentiken daterar dr Ekhoff
kyrkan till 1000-talets förra del. Han anser den med all
sannolikhet vara den första på denna plats uppförda kristna kyrka.
Då emellertid själfva utförandet visar, att kyrkan ingalunda
kan vara något förstlingsverk af denna konstruktionsmetod, måste
förloppet antagas vara följande: från utlandet kommande
missionärer eller af dem handledda personer gifva anvisning om,
huru det nya gudshuset bör gestaltas i plan för att bli
lämpligt för den inom den katolska kyrkan fastslagna
gudstjänstformen. På den anvisade planen uppföres kyrkan af inhemska
timmermän enligt i landet gängse konstruktionsmetod. Att
nämligen stafbyggnadskonstruktionen varit gängse i Skandinavien,
då det gällde större byggnader, långt innan kyrkor började
byggas, synes framgå dels däraf, att den användts för de äldsta
kyrkorna inom vidt skilida trakter af landet, dels däraf, att
den vid dessa kyrkor framträder i en fullt utbildad och säker
form, hvilket förutsätter en längre tids byggnadstradition.
Med den sålunda rekonstruerade kyrkan i Hemse
öfverensstämma de andra kyrkorna i sin plan och allmänna
anordning, under det att detaljerna äro ganska växlande. Likartad
plan har nämligen kunnat rekonstrueras för Vänga och Hellestads
stafkyrkor; under det att den med säkerhet konstateras pä S.
Maria Minor i Lund och den ännu stående Hedareds kyrka. —
Väggkonstruktionen växlar rätt mycket. Sålunda förekommer ett
system, där hvarannan väggplanka har nåt i båda kanterna,
hvarannan har sina båda kanter skärpta till fjädrar (fig. 8 B).
Sådan har konstruktionen varit i Hånger (Småland), hvarifrån
tre vackert dekorerade plankor finnas bevarade; likaså i Vänga,
Hellestad och Kinnaromma yngre stafkyrka. I Mosjö kyrka
synas plankorna endast ha varit sammanfogade med dymlingar.
I de yngre kyrkorna, såsom Hedared, återfinner man det system,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
