Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Svenska stafkyrkor. Af Sigurd Curman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
* SVENSKA STAFKYRKOR
133
väggar. Förf. visar emellertid tydligt, att så ej kan vara för
hållandet, utan att dessa stolpar troligen endast haft till
funktion att stödja taket, och han visar slående paralleller i vissa
nyupptäckta lämningar af sena järnåldersboningar på Jæderen.
FIG. 10. HEMSE STAFKYRKA (GOTL.). FÖRSÖK TILL REKONSTRUKTION.
AF BR EMIL EKHOFF.
S. Maria Minor anser sig förf. böra datera till omkr. år 1000
eller möjligen tidigare. Den skulle alltså vara den allra äldsta
af våra kända stafkyrkor.
Då författaren sedan med stöd af analogien med S. Maria
Minor af en enda funnen stolpstump i Husaby vill rekonstruera
en stafkyrka från Olof Skötkonungs tid, har man emellertid
litet svårt att obetingadt följa honom. Det är ju en nog så
lockande hypotes, men den funna stolpstumpen är väl dock
knappast mer än ett indicium, som det f. o. vore väl värdt
att fullfölja. Ty någon direkt omöjlighet är det ju ingalunda,
att man under den nuvarande romanska kyrkan i Husaby skulle
kunna finna den gamla 1000-talskyrkans rester.
I Hedareds kapell (fig. Il), restaureradt under dr Ekhoffs
ledning, se vi det sista fullt bevarade exemplaret af en byggnadsart,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
