Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4
- Förstakammarfrågan. Af Gunnar Rexius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FÖRSTAKAMMARFRÅGAN
af docenten GUNNAR REXIUS
Förstakammarproblemet är åter en förgrundsfråga i vår
politiska diskussion. Våra fäder och farfäder grubblade
ihärdigt öfver det spörsmålet i mer än fyrtio år, och resultatet blef
den nya riksdagsordningens tvåkammarsystem. I fyra
decennier lefde och verkade Louis De Geers första kammare, i somt
utförande ett godt verk, i annat kanske mindre lycklig. Till
sist gick tiden den förbi. Den hotades till lifvet af den Staaffska
liberalismens angliserande program, som ville låta den långsamt
vissna bort till ett rudiment i vårt statsskick. Lindman
räddade den då genom ett kraftgrepp, under hvilket emellertid
också den gamla första kammaren nästan till oigenkännlighet
omstöptes i demokratisk riktning. Nu är diskussionen åter i
full gång, och nu gäller det ännu mer än 1906
tvåkammarsystemets existens öfver hufvud taget. Det ligger nämligen i
öppen dag, att riksdagsvänsterns nya program — den lika
kommunala rösträtten — skulle göra kamrarna lika som två bär, mera
lika hvarandra än i de flesta andra tvåkammarsystem i Europa.
Det förefaller vara alldeles onödigt att belasta statsbudgeten med
tvenne dublettkamrar. Lika gärna enkammarsystem som en
meningslös dubblering.
För alla dem — och de torde icke vara få äfven bland de
liberala i landet trots partiledningens paroll — som äro
öfvertygade om gagnet af ett tvåkammarsystem, blir det nödvändigt
att öfverväga, huruvida de vilja bygga sina försvarspositioner
kring den nuvarande första kammaren eller söka nya grunder
för ett tvåkammarsystem.
Man kan förstå, om åtskilliga bland högern icke känna sig
särdeles benägna för en ny omläggning af vårt statsskick så
snart efter 1909 års genomgripande demokratisering, hvars
verkningar sannolikt ej ännu till fullo gjort sig gällande. Och för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:06 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1917/0259.html
