Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Förstakammarfrågan. Af Gunnar Rexius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfrigt blefve nödvändiga), så blir det en tvingande nödvändighet
att pröfva, huruvida icke första kammarens samband med
själfförvaltningskorporationerna måste upplösas och kammaren
organiseras på andra grundvalar, för att vårt representationsskicks
fundamentalprincip om kamrarnas karaktärsskillnad icke må
bortelimineras.
Hvar skulle man i så fall finna andra grundvalar för en
ändamålsenlig och lifskraftig första kammare? För besvarandet af
detta spörsmål kan det måhända vara af något intresse att kasta
en blick tillbaka på syftet med vår första kammare, sådant det
tänktes af dess upphofsman. Visserligen måste hvarje tid lösa
sina problem efter sina egna kraf. Vi tänka i politiska ting
väsentligt annorlunda både än Hans Järta och 1809 års
konstitutionsmakare och än Louis De Geer och 1860-talets män.
Grundlagsstiftarnes mening — alltid af intresse i fråga om
grundlagens tolkning — förpliktar oss i afseende på dess utveckling
icke ett steg längre, än vår egen pröfning finner den harmoniera
med vår tids behof. Men i den mån den detta gör, är den att
taga vara på äfven för vår tid.
De Geers tvåkammarsystem hvilade på principen om
maktens delning mellan två likställda och »karaktärsskilda» kamrar.
»En lagstiftande församling liksom hvarje annan mänsklig makt
behöfver vid sin sida en jämlike, för att icke förr eller senare
urarta till ett envälde, som sätter sin egen maktfullkomlighet
framför sanningens och rättvisans.» Och de båda »jämlikarna»
i makt skulle vara olika i sammansättning och skaplynne.
Såsom hörnstenen i denna »karaktärsskillnad» synes De Geer icke
ha betraktat den olika rösträttsgrunden (motsatsen mellan lika
och graderad rösträtt). Men så mycket större betydelse tillskref
han det medelbara valet genom landstingen. Jag tror, att man
finner själfva kvintessensen af hans system i följande ord i
anförandet till statsrådsprotokollet: »Den förmedling, valen (till
första kammaren) komma att genom landstingen undergå, bör
bidraga att göra dem till uttryck af ett upplyst tänkesätt.
Landstingsmännen kunna nämligen icke antagas komma att utses
med något hufvudsakligt afseende å befattningen att stundom
vara elektorer till riksdagsmän, som efter långa mellantider
ombytas, utan vid deras tillsättande måste tagas i betraktande de
egenskaper, som berättiga till förtroendet att utöfva
beskattningsrätt och vården om länets gemensamma angelägenheter.» Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
