Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Litteratur - Om statslifvet. Af Ludvig Stavenow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
empiriska statskunskapen kan blifva så exakt, faller af sig själft. Den
svenska spekulativa forskningen har i Boströms och Sahlins arbeten
med en viss förkärlek belyst äfven det politiska lifvets
hufvudproblem och sökt vinna en förklaring af de statliga företeelserna från
sin allmänna filosofiska ståndpunkt. Äfven Vitalis Norström har
upprepade gånger berört enskilda frågor i den allmänna statsläran, ehuru
hans intresse mer var riktadt mot det etiska och religiösa hållet.
Professor Boëthius underlåter ingalunda att taga hänsyn till denna
nationella spekulation och har äfven på några ställen i sitt arbete
ingående diskuterat den problemställning och de hufvudresultat, som
af densamma framställts. Det är dock icke härifrån, utan från den
rika empiriska forskning i ämnet, hvilken under det sista halfseklet
bedrifvits utomlands, företrädesvis i Tyskland, som han närmast utgått.
Denna nya riktning inom statskunskapen, till hvars yppersta
målsmän höra v. Gierke och Jellinek, har äfven i Sverige funnit
betydande representanter, som på själfständigt sätt med erfarenheter och
forskningsresultat ur den svenska politiska utvecklingen riktat
forskningen, såsom Fahlbeck, Hjärne, Kjellén och Reuterskiöld, i någon
mån äfven Steffen. Professor Boëthius har själf länge varit en af de
främste företrädarne för denna moderna svenska statsvetenskap och
har fostrat flere lärjungar, som redan framträdt såsom betydande
vetenskapsmän i facket. Han utvecklar gärna sin egen mening i
anslutning till eller kritik af dessa sina svenska kolleger, äfven om de
diskuterade problemen äro lika aktuella i den utländska litteraturen.
Detta tydligen därför att han vill, att hans arbete skall framstå
såsom en insats i den nationella forskningen, beröra de frågor,
hvarmed denna företrädesvis sysselsatt sig, och öfverhufvud vända sig
lärande och eggande till svensk publik.
Arbetet har handbokens allmänna karaktär att förena systematisk
fullständighet med en relativt kortfattad behandling af det rika
ämnets särskilda delar. En genomförd diskussion af en fråga kan
därför i allmänhet endast i enstaka fall förekomma och är då i regel
förlagd till noterna, på det att textens likformiga knapphet ej må
förryckas. Detta hindrar ej, att författaren genomgående grundat
sin framställning på egen pröfning och att hela hans bok uppbäres
af en personlig mening, som därtill på några punkter just genom det
konsekventa sammanhanget i stort på öfvertygande sätt framlagt nya,
såvidt anmälaren kan bedöma, själfständiga uppslag. Här kan blott
blifva fråga om att antyda det rika innehållet i boken och
författarens personliga ställning till de mest centrala problemen.
Framställningen sönderfaller i tre hufvuddelar. I den första, som
bär titeln »grundläggande undersökningar», betonar författaren, att
den empiriska forskning, som har statslifvet till sitt föremål, är af
annat slag än den matematiska naturvetenskapen, därför att den
verklighet, som den skall förklara, i sig innesluter moment, som ej
kunna så att säga kvantitativt renodlas, nämligen den mänskliga
personligheten med dess viljelif. Äfven detta är visserligen
underkastadt lagar men af annan karaktär än naturlagarne, och det är i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
