Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 13. 10. 1917 - Missnöjesvalen - Staten och storfinansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
U2
DAGENS FRÅGOR
Det är nödvändigt att fastslå detta med eftertryck nu, när de, som
mycket väl veta, hvad de vilja, och förvisso ämna göra allt, hvad
de kunna, bereda sig att draga så stora vinster som möjligt af den
mestadels skenbara valframgång, hvilken spelats dem i händerna af
desperata väljare, som allenast intresserat sig för det rent
individuella, eller hvad hvar och en för sig icke vill. I ögonblickets läge,
då allt, som funnits af klara linjer, blifvit väsentligen utsuddadt, är
det yppersta tillfälle för de i dunklet arbetande krafterna att
fullständigt snedvrida hela vår utveckling. Desto oundgängligare är det,
att den vakna kritiken skiljer skenet och verkligheten. Närmast
måste det sägas ifrån: af missnöjesvalen kunna inga positiva
konklusioner för framtiden dragas, ja, ej ens några säkra negativa för det
som varit.
Staten oeh
storfinansen.
Efter en riksdagsskrifvelse af samma ogenomtänkta och
tillfälliga kaliber som många af dess föregångare har
den Swartz’ska ministären såsom en af sina sista statshandlingar tillsatt
en stor kommitté för behandling af det nuvarande svenska
kreditsystemets hufvudproblem. Kommittén förefaller vara planlagd på ett
nyttigt och tilltalande sätt, som bör kunna bringa i dagen åtskilliga
värdefulla upplysningar om våra bankförhållanden utan att onödigt
öka det dagligen och stundligen växande lass af ekonomiska
lagstiftningsåtgärder, hvarmed vi ha att dragas; ty dess uppgift är
egentligen blott att utgöra en platform för undersökning och diskussion
af det stora området, i någon mån efter mönster af den tyska s. k.
bank-enquéten 1908 och den amerikanska National Monetary
Gommission 1908—11.
Vare det alltså långt ifrån att man skulle föregripa de slutsatser,
hvartill en med så goda föresatser skapad kommitté en gång kan
leda sig fram. Det är möjligt, att resultatet blir på en gång
positivt och riktigt; det skulle i så fall starkt skilja sig från de
lagstiftningskraf på området, hvilka sett dagen under de senaste åren. I
afvaktan på bättre upplysning må det emellertid vara tillåtet att
antyda hur saken för närvarande synes te sig.
På förhand känner man sig då obestridligen skeptisk emot tanken,
att lagstiftning eller annat statsingripande skulle kunna uppnå något
nyttigt af större värde gent emot de stora hufvudtendenserna i vårt
liksom i nästan alla andra länders moderna bankväsen, sådant det bäst
kan studeras i prof. Brismans stora bok De moderna affärsbankerna
(1915). Såväl de allt uppslukande storbankernas uppkomst och
utveckling som deras öfvergång från rena förmedlare af kort
omsättningskredit, enligt klassiskt engelskt mönster, till finansieringsföretag
för varaktig kapitalanskaffning åt, i vissa fall varaktigt delägarskap i
och ofta makt öfver handel och industri förefalla bero på faktorer,
öfver hvilka staterna föga eller intet förmå. I det senare hänseendet
har gällande svensk lagstiftning gått längre än något annat lands,
utan att uppnå mer än skenresultat af mycket tvifvelaktigt gagn; och
i det förra hänseendet erbjuder Förenta staternas lagstiftning ett af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
