- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
565

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Vår lifsmedelsfråga och landtmännen. Af G. Sederholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ägghvitehalt i födan måste en viss mängd animalisk näring ingå häri
(kött och mjölk), minst 1,500 miliarder kalorier.

De angifna produktionssiffrorna kunna emellertid icke äga
giltighet under afspärrning. En väsentlig del af
lifsmedelsproduktionen, i synnerhet den animala, är beroende af
råvarutillförsel från andra länder (fodermedel, gödslingsämnen).
Bortfaller denna, måste produktionen nedgå. Gjorda beräkningar
peka hän på en minskning af ungefär 25 %. Denna nedgång
kan emellertid väsentligt minskas, genom vissa omläggningar i
lifsmedelsförbrukningen och jordbruksdriften. Af jordbrukets
alster, som användas för animalistisk produktion, återfinnas
nämligen i de färdiga animala lifsmedlen ej mer än 20 à 25 %
af den mängd näringsenheter, som förefunnos i de förbrukade
fodermedlen. Hade dessa alltså kunnat brukas och äfven blifvit
använda direkt till människoföda, skulle de frånsedt sitt speciella
ägghvite- och fettvärde ägt 4 à 5 gånger så stor betydelse för
folknäringen som de af dem framställda animala lifsmedlen.
Härvid är emellertid att märka, att de flesta af dessa antingen
icke alls äro njutbara för människan (hö, halm, grönfoder) eller
endast i ringa grad och med stora förluster vid beredningen
(hafre, vissa rotfrukter). För att inom eget land den näring skall
kunna produceras, som vårt folk för sitt uppehälle behöfver,
måste alltså en omläggning i såväl folknäringen som
jordbruksdriften ske. Den senare måste mer inriktas på framställning
af brödsäd och andra direkt till människoföda användbara
kulturväxter på bekostnad af sådana, som hafva sin enda eller
hufvudsakliga användning som djurnäring, den förra på
utnyttjande inom folknäringen af denna förändrade driftsriktning.

i efterföljande tabell har i näringsenheter (milliarder kalorier)
angifvits jämväl vårt jordbruks beräknade förmåga af
lifsmedelsproduktion vid afspärrning, med iakttagande af de förändringar
i driften, som med hänsyn härtill böra genomföras. Utan dessa
omläggningar skulle som sagdt produktionen blifva väsentligt
mindre, endast omkring 4,500 milliarder kalorier.
Vegetabiliska näringsämnen Animaliska näringsämnen Sammanlagdt
Förbrukning 4,142 2,790 6,932
Behof 3,747 1,500 5,247
Produktion före afspärrningen 3,159 2,826 5,985
Produktion efter afspärrningen 3,586 2,070 5,636

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:06 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1917/0571.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free