- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Åttonde årgången. 1918 /
20

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ett fritt Litauen. Af Jonas Szlupas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20 JONAS SZLUPAS

land — som i öfver hundra år (ända från Karamzins tid) gjort
gällande, att »Litauen från äldsta tider varit ett ryskt land»
samt att litauerna ined alla upptänkliga medel måste så fort
som möjligt russificeras.

Men lyckligtvis äro svenskarne i stånd att af den knappa
litteratur, som numera utkommit på svenska, bilda sig en egen
mening. Det litauiska folkets politiska förhållanden ha sant
och vackert karakteriserats i arbetet Ryssland sådant det
är (1916) i kapitlet Litauerna i Ryssland (s. 116—128) —
med undantag af några få misstag beträffande data —; och alster
af Litauens andliga kraft i sång och musik, arkitektur, måleri
och litteratur ha, ehuru endast sparsamt, offentliggjorts i
Litauisk kultur af I g nas Jnrkunas-Scheinhis (1917). Båda dessa
arbeten kunna lifligt rekommenderas för dem, som önska sätta
sig in i litauiska förhållanden.

Det skulle blifva för vidlyftigt att här behandla de arbeten
på franska och engelska angående det litauiska folket, som
under det pågående världskriget dykt upp i Frankrike, Schweiz
och Nordamerikas Förenta Stater: jag kan emellertid icke
underlåta att omnämna det vackra danska arbetet af Aage Meyer,
Et Folk, der vaagiier. Kulturbilder fra Litaven (1895),
som är väl vardt att läsa.

Af det sagda framgår tydligt och klart, att Litauen och dess
folk äro ett stridsäpple mellan dess västra, södra och östra
grannar, af hvilka ingen synes vilja stanna för att fråga sig, hvad
det litauiska folket själft kan ha att säga i denna sak. Hvad
är dess uppfattning? Har det några nationella ideal? Reagerar
det mot grannarnes inbördes täflan om dess land, eller är det
en enda overksam och död rnassa? Att gifva ett kortfattadt svar
härpå är syftet med denna uppsats.

Den litauiska rasen räknar (all rysk, polsk eller tysk
statistik till trots) ungefär fem millioner människor, af hvilka en del
redan öfvergått till de hvitryska, polska eller tyska språken,
alltid lefvande i nöd och under tryck från dessa tre sidor, men
i fråga om kultur, karaktär, utseende och historiska traditioner
en och samma oskiljaktiga ras. De till samma folkfamilj
hörande letterna nå upp till 2,900,000, hvarför alltså den
litauisklettiska rasen representerar en folkmängd af 7 till 8 millioner.

Litauen har sedan äldsta tider utgjort en själfständig stats-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1918/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free