Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Några drag ur den estländska själfständighetstankens utvecklingshistoria. Af Estonus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ESTLÄNDSKA SJÄLFSTÄNDIGHETSTANKEN 35
möjligt först när Reval gick att skrida till nya kommunala val,
naturligtvis på den allra bredaste demokratiska grundval.
Valagitationen bedrefs från alla sidor med stor energi men i
synnerhet från maximalislernas. Den omständigheten, att valen
skulle ske efter det proportionella systemet, tillgodogjorde sig
letler, litauer, polacker och judar på så sätt, att de dels röstade
med slutna listor efter nationaliteten, dels anslöto sig till större
valmansförbund.
Under denna upprörda tid inträffade emellertid en händelse,
hvars förberedelse inföll redan på våren samma år. Den 30
mars (12 april) hade den lag utfärdats, hvarigenom den gnmla
tyska, på indelning i ständer byggda författningen upphäfdes
och en ny demokratisk författning, i form af en estnisk
landtdag, ställdes i utsikt. Med Estland menades redan då hela det
estniska språkområdet, »guvernementet Estland» med
inbegripande af de fem ofvan nämnda kretsarna.
Det kan väl redan nu betecknas som eit politiskt fel, något
som blifvit sagdt också i estniska tidningar, att i den nya
församlingen principiellt inga tyskar invaldes. Denna
uteslutningsmetod blef emellertid sedan korrigerad: en tysk representant
insattes i landtdagen, vid hvars förhandlingar också tyska språket
blef tillåtet. Därefter betecknades som bofasta nationaliteter i
Estland esler, tyskar och svenskar, under del ryssar och lelleruteslölos.
|§ Den l (14) juli sammanträdde samtidigt den nya estniska
landtdagen och en estnisk folkkongress i Reval.
! En bland landtdagens forsla handlingar var att uttrycka sitt
förtroende för den nye kommissarien öfver Estland, Poska, som
i och med revolutionen hade blifvit tilldehid Estlands högsta
civila ämbete. Herr Poska var i fråga om härstamning till
hälflen esler, till hälften ryss, till sin bildning hufvudsakligen
ryss, hade förut varit advokat och sedan 1913 borgmästare i
’Reval; en klok och dugande man.
De kommunala valen ägde rum den 6 (l9) augusti. I en del
detaljer, om också icke i det stora hela, medförde de många
öfverraskningar. Af 101 platser erhöllo maximalisterna 31, de
socialrevolutionära 22, de estniska social-radikala 18 och
mini-malislerna 12. Resten tillföll de rnoderat-liberala esterna, tyskarna,
ryssarna, polackerna m. fl. smärre partier.
Därmed hade den första generalrevyen afhållits öfver den
politiska partigrupperingen i landet. Yttersla vänstern hade vunnit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
