Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 16. 1. 1918 - Den tyska nationalekonomien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRAGOH 7 K
Det är ingen öfverdrift, att man kan läsa Here hyllor af tyska skrifter
på det nationalekonomiska området, hvilka med alla sina lärda men
likväl ytliga resonemang mycket väl kunde ha varit skrifna för 150 år
sedan, före den nationalekonomiska vetenskapens uppkomst. Det är
därför heller icke till tysk vetenskaplig litteratur man går för att
utforska ekonomiska sammanhang; och den tyska vetenskapens
bidrag ha haft mycket ringa vikt i afseende på exempelvis de
krigs-ekonomiska problemen, där teori har varit mer än vanligt behöflig
på grund af omöjligheten att bygga på någon i nämnvärd mån
belysande praktisk erfarenhet.
Om det alltså är svårt att skrifva en vackrare grafskrift öfver denna
tyska skolas insats i den egentliga nationalekonomiens utveckling, så
är likväl icke därmed sista ordet sagdt orn Wagners, Schmollers, Lexis\
Conrads, Brentanos samt deras kollegers och lärjungars betydelse för
utvecklingen. Det finns annat än vetenskap här i världen; och sä
underligt det kan förefalla, torde verkliga förhållandet vara, att hvad
denna synnerligen akademiska riktning åstadkommit icke står i
närmare sammanhang med det vetenskapliga arbetet som sådant. Dess
insats består nämligen i att ha varit ett från all intressepolitik, såväl
den socialistiska som den kapitalistiska eller agrariska, skildt centrum
för socialpolitiska sträfvanden, och den har däremot utgjort ett stöd
af genomgripande betydelse för den tyska statsmakten i dess
oförnekligt banbrytande arbete på planmässig organisation af de breda
lagrens, både landtbefolkningens och industriarbetarnes, arbets- och
lefnadsvilkor. Det motstånd, som måste brytas för alt bereda plats
för statsingripande af delta slag, är den nu lefvande generationen
sannolikt böjd att underskatta, så van som den blifvit vid oemotsagd
statsinblandning i tid och otid; men icke desto mindre fanns det
motståndet som en maktfaktor af största betydelse, närskatedersocialisterna’
började sin verksamhet. Ännu mer än som murbräckor mot detta
motstånd ha de kanske betydt genom sin medverkan till att ge det
nya statsinitiativct den riktning det fått; och ingen har med minsta
rätt kunnat förevita dem att därvid ha gått andras ärenden. En
dylik insats är, om man så vill, medborgarens snarare än
vetenskapsmannens; men den fylles tydligen lättast af akademiker, som ej lia
några egna intressen att därvid bevaka och ej bindas af något jordiskt
bostadsband. Hur som helst torde det vara för detta arbete och ej
för sina vetenskapliga skrifter som den nu redan till historien hörande
tyska nationalekonomiska skolan kommer att minnas.
Denna uppgift är emellertid nu upptagen af så många andra, att
man kan ifrågasätta, om vetenskapsmännen där längre ha något större
att uträtta. I alla händelser är det uteslutet, att en vetenskaplig
skola i längden kan existera för ändamål, som strängt taget ligga
utanför vetenskapens råmärken. Efter krigets slut står hela världen
och i främsta rummet Tyskland inför enorma, rent nationalekonomiska
problem, där den ifrågavarande vetenskapens bärare kunna göra de
största insatser, både positivt och kanske framför allt negativt. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
