Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Två böcker om kristendomen och kriget. Af Adolf Ahlberg - Ellen Key: En djupare syn på kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 127
TVÅ BÖCKER OM KRISTENDOMEN OCH KRIGET
Ellen Keys bok En djupare syn på kriget (Sthlm, Alb.
Bonnier, 1916, kr. 3: —, 249 sid.) innehåller skiftande tankar och
stämningar, hvilka inte alltid tyckas vara så lätta att förena. En
tanke följer oss dock från början till slut: krigets oförenlighet
med kristendomen, sådan denna fått sitt uttryck i Jesu förkunnelse.
Mycket bestämdt — man vore frestad att säga aggressivt — häfdar
författarinnan sin ståndpunkt som kristen. Den som läst hennes
föregående arbeten, t. ex. hennes Lifslinjer, måste härutinnan
konstatera en afgjord förskjutning i åskådningen. Naturligtvis är det
endast de partier af framställningen., som beröra frågan om
kristendomen och kriget, vi här ha anledning att gå in på. De rent
politiska betraktelserna och värdesättningarna lämna vi i detta
sammanhang å sido.
Det är en religiös uppfattning af kriget, Ellen Key i sitt arbete tar
alldeles bestämdt afstånd ifrån, nämligen betraktelsen af kriget såsom
en olycka och ett lidande, som Gud skulle sändt öfver människorna.
»Det är en hädelse att inblanda Gud i kriget», kriget, som den
västerländska åskådningen »uteslutande tillskrifver människornas egen ondska
och staternas bristfälliga organisation». I den motsatta uppfattningen
är det den österländska andan, som talar. — Naturligtvis medgifves
gärna, att krigets lidande, i motsats till många andra slag af lidanden
och olyckor, är något själfförvålladt ondt, då vi här ha att göra
med mänskliga viljor med deras frihet och ansvar. Men kan man då
inte äfven från kristen ståndpunkt, inte blott från
gammaltestamentlig, i kriget se en Guds straffdom? Kan inte reaktionen mot de
onda mänskliga handlingarna från kristen synpunkt betraktas
såsom en Guds straffdom? Författarinnan nekar inte, att kriget
liksom allt annat lidande kan ha sina goda följder, men hon protesterar
mot att man använder dessa goda följder såsom något slags försvar
för kriget. Att handla orätt blir alltid orätt, äfven om den onda
handlingen skulle ha goda följder. Och inte utan fog ifrågasattes
möjligheten af att redan nu kunna öfverskåda krigets verkningar i det
nämnda afseendet. Författarinnan hänvisar också till vittnesgilla
personers omdömen, af hvilka framgår, att den religiösa och sedliga
uppryckning, som kriget i början medförde, redan vore på retur och
att i stället högst betänkliga verkningar af detsamma visat sig,
religiös vidskepelse — användande af amuletter o. d. — sedlig råhet
och förvildning, företeelser, som inte blott vore till finnandes vid
fronterna, utan som spridt sig inom de krigförande folken i öfrigt.
Och i alla händelser — kan det goda, kriget tilläfventyrs medför,
uppväga de oerhörda förluster af värden, det obestridligt haft med
sig — frågar författarinnan — förlusten af människolif och
människolycka, förlusten af etiska och kulturella värden?
Såsom krigets djupaste orsaker betraktar Ellen Key niammonismen
och nationalitetsförgudningen. Hvem kan neka till att vi här stå
inför drifvande krafter till det världskrig, som nu utkämpas? Att
9. Svensk Tidskrift 1918.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
