Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Den blå Ålandsboken. Af Carl Hallendorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af regeringens hållning i detta stycke. Det var så naturligt
som möjligt, att ryssarne ej tredje gången läto sig påverka af
ett makthot, hvars realiserande man ej sett spår till. Men
däraf följde, att den svenske representanten, här herr Åkermark,
nödgades till det yttersta pressa skyddskåren att utan prut
acceptera de fördragsvillkor, som ryssarne ännu ville medgifva.
På det sättet blef det omöjligt att, som svenska folkets nästan
enhälliga mening ifrigt önskat och äfven regeringen behjärtat
(se bil. 42), förskona skyddskåren från bitterheten att afväpnas.
Sålunda visar sig,
att regeringen från början icke haft annan afsikt med dessa
åtgärder än att rädda flyktingar på Signildskär;
att hänsyn till den fredliga åländska befolkningen likväl
nödgat regeringen att anmoda herr Vorovski om medling
mellan denna och ryssarne;
att denna sista åtgärds fullständiga ineffektivitet framtvungit
de svenska sjöofficerarnes ingripande till medlingens
befrämjande,
att det emellertid redan från underrättelsen om skyddskårens
ankomst (den 15 februari, f. m.) och i hvarje fall, sedan
Murtajas expedition inrapporterats (den 17, e. m.), borde stått klart
för de styrande i Stockholm, att endast en med vapenmakt stödd
medling kunde snabbt och effektivt leda till öarnas pacificering,
blodsutgjutelsers förhindrande och en för alla implicerade
hedersam uppgörelse; men
att regeringen först så sent och i så begränsadt mått
tillgodosett detta behof, att dels striderna den 18—20 icke kunde
förhindras och dels den slutliga uppgörelsen blef för finländarne
sämre, än man äfven inom regeringen gärna skulle sett.
Det hela är en god exemplifikation på, huru man icke bör
förfara vid ett företags begynnande och fullföljande. I så
hänseende torde det för all framtid kunna tjäna som ett s. k.
skolexempel.
Det må samtidigt utsägas att inga förebråelser synas kunna
riktas mot de härvid framträdande svenska sjöofficerarne: de hafva
tydligen gjort sin skyldighet så väl, som förhållandena tilläto,
ställda att utan nämnvärda maktmedel tillvarataga den fredliga
åländska befolkningens skyddsbehof samt att medla mellan
trenne parter, den ryska besättningen, den finländska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
