Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 3
- Jordbruk och skogsbruk i Norrland. Af Bertil Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JORDBRUK OCH SKOGSBRUK I
NORRLAND
AF FIL. D:R BERTIL BOËTHIUS
Millionvinster falla ju alltid i ögonen, och det är väl därför
bara naturligt, att det hufvudlösa sätt, hvarpå de norra
länens skogar bortslumpats, fått undanskymma andra och
kanske ej mindre djupgående förändringar. Till dessa förtjänar i
främsta rummet att räknas det intensiva jordbrukets senkomna
men säkra seger öfver de primitiva brukningsformer, som i
norra Sverige dröjt sig kvar och i mycket vunnit en säregen
utbildning under den karga naturens till synes öfvermäktiga
villkor. I och för sig har denna utveckling naturligtvis ej
undgått uppmärksamhet; tvärt om har den i 150 år varit lika ifrigt
eftersträfvad som befrämjad (eller motarbetad) genom allehanda
reformer och reformprojekt. Men det oaktadt synes man ej ha
på allvar gjort klart för sig, att införandet af verkligt intensiva
brukningsformer på grund af säregna nordsvenska förhållanden
måste komma att medföra rent af revolutionerande följder. Så
länge man på primitivaste vis grundade boskapsskötseln på
naturliga gräsmarker, erfordrades, på grund af den vanliga
moränmarkens ringa foderväxtafkastning, i förhållande till de
underhållna kreaturens antal rent af enorma arealer; åtminstone de
större och mera befolkade bygderna togo, om de hade tillgång
till de stora skogsmarkerna, genom fäbodar och slogängar
milsvida vidder i anspråk för sin foderanskaffning. Söderut såg
man häri ett missförhållande, och till afvittringsverket knöt sig
den förhoppningen, att ägokoncentrationen skulle locka eller
tvinga till uppodling och ängsröjning i gårdarnas omedelbara
grannskap. Den för odling lämpliga jorden var emellertid i
skogsbygderna ofta redan åker, och moränen var för karg och
hårdarbetad; i stället blef det därför det häfdvunna systemet för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:41 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1918/0198.html
