Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 20. 4. 1918 - Praktiska ungdomsskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 DAGENS FRÅGOR
tiska yrkena (årg. 1913 s. 477 f.), är af ingripande betydelse. Det
gäller, att åt ungdomen i den kritiska åldern 13—18 år, då tvekan
orn anlag och förvärfsmöjligheter ännu råder, bereda både fortsatt,
praktiskt inriktad undervisning och jämväl något af det yttre stöd,
som skolans auktoritet bör innebära. Men det är därvid nödvändigt,
att afpassa organisationen så, att inga oskäliga hinder läggas för
dem bland de unga, som äro hänvisade att i större eller mindre
utsträckning förtjäna till eget uppehälle. Det behöfver knappast sägas,
att denna undervisningsreform, om den länkas in i säkra banor,
kommer att vara synnerligen betydelsefull både för kampen mot de
förvildningssymtom hos ungdomen i brytningsåren, hvilka måste göra
alla dess fostrare allvarligt bekymrade, och för de ungas daning till
lifvets mera praktiska uppgifter.
Med erkännansvärd raskhet har den nuvarande ecklesiastikministern
tagit i tu med den vidtomfattande frågan, men han har därvid haft
förmånen att kunna väsentligen anknyta till långa och ingående
förarbeten under sina föregångares tid. Närmast har han sålunda
kunnat upptaga de förslag, hvilka en år 1916 af dåvarande statsrådet
Westman tillsatt sakkunnigkommission på grundval af tidigare
specialkommittéers yrkanden utarbetat samt i början af oktober förlidet år
framlagt.
Den nu föreliggande kungl, propositionens syftning är i stora drag.
att skapa en obligatorisk fortsättningsskola, som ined begränsad
undervisningstid under 2—3 år skall lägga ett såväl teoretiskt som
praktiskt pensum till den egentliga folkskolekursen, samt att härtill för
blifvande yrkesutöfvare under loppet af nya två år lägga en likaledes
åtminstone i princip obligatorisk studietid i praktiska arbetsskolor
(för tekniska eller kommersiella syften). Härvid skall man så söka
ordna den nya skoltiden, att inga nämnvärda slitningar behöfva
uppkomma mellan dem och det praktiska yrkesarbetets fordringar.
Slutligen föreslås upprättandet af en yrkesskoleöfverstyrelse.
Emellertid, det erkännande, som herr Rydéns raskhet att taga itu
med denna betydelsefulla reform förtjänar, måste tyvärr förringas af
vissa tvifvel, om det icke för sakens skull hade varit gagneligare att
ej forcera så mycket. Där finnes en detalj visserligen, men en ganska
viktig sådan, på den föreslagna fortsättningsskolans program, hvilken
väl kunde tarfva någon diskussion, nämligen frågan om att tillskapa
ett — om man frånser den begränsade erfarenheten från Stockholms
stads yrkesskolor — nytt ämne, som heter »medborgarkunskap».
Att skapa ett nytt fack, att åt olika håll klart afgränsa det
och att skaffa de nödiga rekvisita af goda undervisare och
dugliga läroböcker, hvilka båda äro nödvändiga, om en kunskap af något
värde skall vinnas — allt detta är icke en sak från i dag till i
morgon. Det måste bekännas, att de antydningar, som i propositionen
gifvas om det nya ämnets innehåll, snarast indicera ett ytligt skum
af populär sociologi, kommunal- och statskunskap, nationalekonomi,
allmän hygienlära m. mv ett slags encyklopediskt kompendium, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
