Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Litteratur - Fredrik Bööks Tegnérsmonografi. Af Sverker Ek - Svensk byggnadskultur. Af Gunnar Mascoll Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 271
och indirekt värdefulla, därför att de ge en mängd uppslag och problem
ställningar, som annars skulle förbigåtts eller öfverhalkats. Det är med
ett särskildt intresse man läser ett historiskt arbete skrifvet af en
praktisk politiker, och med samma intresse både öppnar och afslutar man
Fredrik Books Tegnérbok.
Sverker Ek.
SVENSK BYGGNADSKULTUR
Det arbete, som Artur Hazelius med äktsvensk storvulenhet i
anläggningen för omkring femtio år sedan planerade och igångsatte, har sedan
dess alltmera blifvit erkändt som en nationell angelägenhet af
utomordentlig vikt. Öfver landet har räddningsarbetet gått ut med
inventari-seringar efter alltjämt nya linjer, och resultaten ha inhöstats i en
utsträckning, som möjliggjort kartläggning af vidsträckta svenska
kulturområden. Flera syskondiscipliner ha mellan sig delat det väldiga
material, som Hazelius såg som en enda stor enhet, och för hvilket han
skapade ett museum. Arkeologien — redan lifskraftig vid tiden för
Nordiska Museets tillblifvelse — har tagit hand om de förhistoriska
föremålen och bl. a. speciellt inriktat sig på att af dem afläsa den första
bebyggelsen. Den energi med hvilken insamlingsarbetet bedrifvits
framgår af proportionerna mellan antalet beskrifna föremål i de två
upplagorna af den fornsakskodex, som den svenska arkeologins "grand old
man" Oscar Montelius utgifvit. Konsthistorien har slagit under sig de
högre-stånds-föremålen och de ur andra sociala skikt framgångna
föremål, som i första hand ge utbyte vid studium ur estetiska synpunkter.
Svenska Slott och Herresäten, Skånska Borgar, Sveriges Kyrkor och
Svenskt Porträttarkiv utgöra exempel på mångsidigheten och
planmässigheten i den konsthistoriska verksamheten af detta slag. Vid sidan
af det vetenskapliga inventariseringsarbetet har äfven, då så krafts, en
pedagogisk verksamhet bedrifvits (t. ex. de kyrkliga utställningarna).
Kulturhistorien slutligen har på sin lott tagit de af snitt, som väl alltid lågo
1800-talsmänniskan Hazelius närmast om hjärtat — allmogens och de
lägre ståndens kultur. Den etnografiska forskningen är i vårt land
den yngsta af syskonen, ehuru den kan sägas ha äldre anor än någon
af de andra; det är nog att nämna namnet på en anfader — Linné.
Där arkeologien och konsthistorien stodo för åtskilliga decennier sedan,
där står den nu — inför det första materialsamlande!. Dess
inventarise-ringsarbete kommer sålunda att röra sig öfver områden, där de hvita
fläckarna ligga tätt. Att dess uppgifter äro värda stort beaktande vid
sidan af konsthistoriens, behöfver väl knappast påpekas. Det är det
normala i det stora kultursammanhanget, denna forskning vill tränga
ned till, den omgifning, i hvilken folkens flertal lefde sitt lif, rötterna
och de enfärgade bladen, ur hvilka den brokiga blomman sköt upp.
Den vetenskapliga forskningen på detta område har också haft förmånen
att se sina intressen tillvaratagna af en lekmannarörelse, som är
tillräckligt vidt utbredd för att icke rubriceras som en kraftig tidsströmning, öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
