Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Förslaget om spannmålsmonopol i Norge. Af Eilif Sylwan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSLAGET OM SPANNMÅLSMONOPOL I NORGE 333
genom en frivillig lagring hos jordbrukare eller
sammanslutningar inom jordbruket. För att framkalla denna fria lagring
skall staten betala en lagringsgodtgörelse af 2 öre pr kg. för all
prima säd af de två senaste årens norska skörd, som vid
upp-vägningar hvarje år i augusti månad konstaterats vara
inneliggande.
Närmare sedt är det den på angifvet sätt motiverade
nödvändigheten att hålla stora reservlager, som i kommissionens
betänkande utgör det enda bärande skälet för en
statsmonopo-lisering af hela spannmåls- och mjölhandeln. Reservlagren
måste omsättas, och i kommissionens ögon kan dettaickepraktiskt
ordnas på annat sätt än genom ett monopol- Olika förslag
tagas upp till pröfning, t. ex. att aftal träffas med kvarnarna
att hålla visst lager, att en begränsad statlig kvarnrörelse
tillräckligt stor blott för lagrens omsättning igångsattes eller att
endast ett monopol för importhandeln införes etc.; men samtliga
förkastas, och i alla dessa resonemang stannar kommissionen
alltid inför den eventualiteten, att de existerande kvarnföretagen
komma att möta ett sådant statsingripande med att bilda en
kvarntrust; det bålda modet, som icke räddes att lägga om hela
jordbruket, sträcker inför denna utsikt vapen. En för alla
parter, för producenter lika väl som konsumenter, tillfredsställande
lösning anses på detta sätt ej i längden kunna vinnas. Hela
denna argumentering med sina insnärjda krumbukter är i det
hela föga öfvertygande och ger ett starkt intryck af att
grundläggningsarbetena till den ståtliga monopolbyggnaden blifvit
påbörjade först sedan ritningarna till både fasad och inredning
voro färdiga. I alla händelser söker man förgäfves under
detta bollande med argument och motargument några vägande
skäl mot reservanternas betydligt enklare förslag om en
skyddstull, som garanterar ett visst minimipris å spannmål, och med
en efter omsättningen beräknad tvångslagring vid kvarnarna.
Märkligt är, att denna ganska naturliga utväg af majoriteten
affärdas på mindre än en half sida i det 300 sidor starka
betänkandet. Det förnekas ej, att en ändrad tullpolitik skulle
föra till målet. Ej heller är det den farhågan, som afskräcker,
att höjda agrartullar blott skulle ge en tillfällig hjälp, nämligen
till dess att tullen har kapitaliserats till jordvärde. Hade detta
varit fallet, skulle ej kommissionens majoritet, såsom den nu gör,
kunnat föreslå odlingspremier, som efter vissa normer skola
23. Svensk Tidskrift 19U.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
