Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 25. 6. 1918 - Domareutbildningen och processreformerna - Franska synpunkter på svensk politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 371
der eget ansvar men under kontroll, skall säkerligen visa sig vara
en tillfredsställande förberedelse för arbetet i hofrätten.
Emellertid — äfven om årets reformer på processrättens område
således kunnat delvis gifva bättre resultat i nu berörda afseenden
— så synas de dock innebära afsevärda framsteg i förhållande till
det nuvarande tillståndet, och det måste därför hälsas med tillfreds-
ställelse, att de kunnat, ehuru på sina ställen i ganska skamfiladt
skick, lotsas förbi de hinder för en tillfredsställande reformverksamhet,
som de hvarandra korsande riksdagsintressena’ej sällan utgöra.
Franska synpunkter Om Sverige förr ej utan skäl kunnat klaga
på svensk politik. öfver att vara tämligen bortglömdt och till-
bakasatt i världen, så kan det i gengäld nu under dessa yttersta tider
med Hamlet klaga öfver att vara »infamt väl påpassadt>. Våra göran-
den och låtanden kritiseras och kommenteras med ifver i världs-
pressen, våra omdömen om de stridande annoteras, och till och med
de anspråkslösaste vinkelpolitici ha tid efter annan framställts som
politiska auktoriteter, i åtskilliga fall till föga båtnad för landet. I
och för sig betraktad är ju saken högst naturlig; i det stora spel,
som för närvarande pågår, ha äfven bönderna sitt värde, äfven om
deras roll i verkligheten liksom i dikten skulle blifva att offras opp.
Det gäller blott för oss, som helt plötsligt blifvit föremål för all
denna uppmärksamhet, att tillmäta den dess rätta värde och icke
blifva nervösa i onödan inför vare sig beröm eller klander. Emeller-
tid är det ju en gifven sak, att man alltid har intresse af att se
sina egna förhållanden belysta utifrån; om man också inte har någon
direkt nytta däraf för egen räkning, kan det vara så mycket mer in-
tressant ur motsatt synpunkt, såvida det nämligen bidrager till att
belysa betraktarens egen åskådning. I detta sistnämnda hänseende
har man en hel del att lära af den senaste från utlandet kommande
boken om Sverige, Le nationalisme suédois et la guerre 1914
—18 (Paris, Perrin, 1918, 5 frs.) af M. Lucien Maury, förutvarande
fransk lektor vid universitetet i Upsala och känd genom ett par
essaysamlingar, där han bl a. äfven behandlat författare ur den
skandinaviska litteraturen.
Det är icke första gången som den svenska s. k. nationalismen
varit föremål för uppmärksamhet från fransk sida. Redan år 1914,
innan kriget bröt ut, skildrade en i Norden väl hemmastadd fransk
författarinna, hvilken skrifver under pseudonymen Jacques de
Coussange, den rörelse i Sverige, som inom vetenskapens område
utgått från Harald Hjärne och inom diktningen från 1890-talets stora
nyskapande andar, främst Heidenstam. Då var emellertid världs-
läget ett annat än nu, och en fransman kunde då utan att själf känna
sig som part i målet bedöma våra försök att bryta med den från
80-talet härstammande kosmopolitiska radikalismen och eröfra åt
de nationella värdena åtminstone en plats i det moderna svenska
samhällets politik. Då kunde man också konstatera, att författarin-
nan, om hon också icke dolde en viss sympati för vänstergrup-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
