Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Sveriges militära läge efter världskrigets slut. Af H. O. H. Wikner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bland annat för att åter bringa åtminstone de södra delarna af
Finland i närmare beroende af det moskovitiska väldet. Man
har sålunda all anledning att räkna med att framtidens
Ryssland, lika väl som det 18:de och det 19:de seklets, kommer att
eftersträfva landförvärf och att härefter ordna sina militära
inrättningar. Världskriget har sålunda, såvidt nu kan bedömas,
visserligen skänkt vårt land fördelarna af ett väsentligt försvagadt
och från Östersjöns kuster i stort sedt tillbakaträngdt Ryssland,
men det har ingalunda för alltid aflägsnat den ryska faran.
Vidare har världskriget i samband med Rysslands
undanträngande från den östra kanten af Östersjöbäckenet låtit ett
antal buffertstater uppstå därstädes, af hvilka Finland är den
ur svensk synpunkt viktigaste. Skildt från de öfriga genom Finska
viken, kan det intaga en själfständigare ställning gentemot Tyska
riket än de med detta landfast förenade nya staterna mellan
Njemen och Narova, hvilka antagligen under en öfverskådlig
framtid komma att stå i ett, äfven af kulturella och i viss mån af
etnografiska förhållanden föranledt nära beroende af Tyskland.
Såsom ett resultat af världskriget ha vi äfven att räkna med
möjligheten af ett icke, såsom vi alltjämt måste hoppas, svenskt
Åland utan finländskt Åland utan befästningar. Ett sådant
Åland skulle för vårt land visserligen icke medföra samma fara
som ett ryskt Åland, särskildt ett befästadt dylikt; men det kan
ifrågasättas, om det icke för oss skulle vara ungefär lika farligt
eller under vissa förutsättningar till och med farligare än ett
starkt befästadt finländskt Åland. Ett obefästadt finländskt Åland
gör det nämligen lockande för en stark sjömakt att vid utbrutet
eller förestående krig i Östersjön sätta sig i besittning af
detsamma för att därifrån vid behof utöfva ett verksamt tryck,
exempelvis på Sverige. Den åländska ögruppen lämpar sig ju
som bekant synnerligen väl ej blott som bas för
undervattensbåtar och andra krigsfartyg utan äfven som utgångspunkt för
luftanfall vid ett angrepp mot vårt land. Därjämte kunna
därstädes uppställas långskjutande pjäser af samma slag som de
med hvilka tyskarna i samband med öppnandet af 1918 års
stora offensiv i väster bombarderat Paris, och med dylika pjäser
kunna från Åland stora delar af östra Uppland tagas under
beskjutning. Och sist men ej minst bör beaktas, att den makt,
som satt sig i militär besittning af Åland, därmed i hög grad
underlättat tillträdet till Bottenhafvet för sina egna sjöstridskrafter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
