Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - De afgörande operationerna under finländska frihetskriget. Af W. A. Douglas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLÄNDSKA FRIHETSKRIGET 425
till sitt förfogande. Efter landstigningen, som försiggick utan
större svårighet, framryckte divisionen med stor snabbhet mot
Helsingfors och kastade öfverallt undan de svaga röda styrkor
som ställde sig i vägen. Då de röda i detta läge haft sin
hufvudsakliga uppmärksamhet riktad på försöken att undsätta
Tammerfors, kunde de i själfva verket först i hufvudstadens
omedelbara närhet bjuda ett starkare motstånd. Här voro de
emellertid beslutna att upptaga strid i de synnerligen starka
försvarsställningar af halfpermanent karaktär, som ryssarna under kriget
anordnat till den finländska hufvudstadens skydd åt landsidan.
Hade denna afsikt blifvit fullföljd, så hade, enligt hvad tyska
officerare själfva medgifvit, uppgiften att taga Helsingfors
sannolikt kraft betydande offer samt dragit afsevärdt ut på tiden. Nu
visade sig som en följd af de lidna motgångarna den begynnande
upplösningen bland de röda däri, att beslutet att slåss blef
föremål för krigsråd i själfva skyttegrafvarna. Häraf begagnade sig
de tyska trupperna på ett skickligt sätt, och när så sjöfronten
genombröts af tyska sjö strid sk räf ter, var stadens befrielse snart
ett faktum. Hela operationen från Hangö till och med intagandet
af Helsingfors hade gått på tio dagar och genomfördes med ett
minimum af förluster.
Under de närmaste dagarna fullföljde general von der Goltz
pacificeringen af västra Nyland och trängde långsamt fram norrut.
Samtidigt hade som bekant löjtnanten, grefve Ehrensvärd besatt
Åbo, och då numera äfven Björneborgstrakten var befriad, kunde
den direkta förbindelsen mellan general Mannerheims högra flygel
och tyskarna småningom etableras. Af ännu större betydelse
för det blifvande afgörandet i västra Finland, blef emellertid
den nya tyska landstigning, som den 15 april gjordes vid Lovisa,
och hvilken snart medförde afbrytande! af Petersburgbanan vid
Lahti genom ett detachement under öfversten, friherre von
Brandenstein. Äfven här uppnåddes direkt förbindelse mellan
de tyska och hvita trupperna. Härigenom hade ringen i stort
sedt blifvit sluten kring de i väster ännu mobila röda
stridskrafterna. Afgörandet mot dessa föll emellertid först något senare
än vid Viborg och det torde därför vara lämpligt att först
redogöra för denna stads fall.
Redan medan Tammerforsoperationen pågick vidtogos, i
öfverensstämmelse med den ursprungliga planen samt i känslan af
att krigets afgörande måste framtvingas genom afskärande! af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
