Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 6. 11. 1918 - Bulgariens affall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 529
rätthållas, då Bulgariens utrikespolitiska önskningar i viss mån
gäckades af dess bundsförvanter genom Bukarestfreden med dess
»kondominium» af samtliga allierade i norra delen af det af
bulgarerna åtrådda Dobrudsja samt genom frågan om en ny gränsreglering
vid Maritsa till Turkiets förmån. Det borde i Tyskland uppfattats
som eit olycksbådande tecken, då dess pålitlige vän Radoslavov i
juni i år ersattes med opponenten från krigsutbrottet Malinov, stödd
på ett block af de gamla oppositionspartierna. Betecknande för
stämningen inom vissa kulturella kretsar i landet är, att i den
nyligen såsom första del af M. Ehrenpreis* och A. Jensens lofvärda
företag Nationernas bibliotek utkomna intressanta och
innehållsrika boken Bulgarerna (Stockholm, Norstedt 1918; kr. 9,50)
två af de infödda medarbetarna i sina långt före det slutliga affallet
författade bidrag uttrycka ett bestämdt beklagande af sitt lands
deltagande i kriget.
Allt detta är emellertid blott symptom, som intet säga om hur
omsvängningen egentligen kom till. Någon belysning öfver dess
förhistoria ha bolsjevikerna varit nog tjänstaktiga att leverera. Ett
kapitel ur den rena korruptionens historia kan utläsas ur ett fynd bland
ryska sändebudet i Sofia Savinskis papper, innehållande kvitton på
lyfta penningsummor, undertecknade af bulgariska journalister,
litteratörer och politiker: de härröra emellertid från tiden före
brytningen 1915. Redan i den förut i denna årgång (s. 375 ff.) omnämnda
Mörner—Lorents’ska öfversättningen af bolsjevikernas afslöjanden ur
de ryska arkiven återfinnes emellertid ett aktstycke om stämplingar
med ententen 1917, och omedelbart efter den bulgariska
underkastelsen i september passade de på att i sitt organ Isvestia meddela
en del ytterligare handlingar därom från januari—oktober 1917. De
härröra alltså från tiden före Radoslavovs fall, men i den mån de
gälla just den dåvarande oppositionens verksamhet, äro de gifvetvis
också ägnade att kasta ljus framåt.
De intressantaste bland dessa papper utgöras af rapporter från
Rysslands representanter dels i det diplomatiska intrighålet Bern,
dels i London oeh Paris. De ha åtskilligt att förtälja om de
bulgariska oppositionspartierna och deras hemliga förhandlingar med
ententens mer eller mindre fuilmäktägade diplomater. Såsom
oppositionens centrum i Bulgarien framstår — den bulgariska F. H. K.,
hvars öfver hela landet förgrenade och med betydande
maktbefogenheter utrustade organisation gaf den ett mäktigt inflytande. I Schweiz
existerade en bulgarisk kommitté med försänkningar i de bulgariska
oppositionspartierna, hvilken förde formliga traktatförhandlingar
med ententen. I oktober 1917 tycks man kommit till en
förberedande principiell öfverenskommelse, hvars bestämmelser i ljuset af
de senaste händelserna erbjuda åtskilligt af intresse: Bulgarien skulle
inställa kriget mot ententen och understödja denna mot
centralmakterna, utrymma Dobrudsja och Serbien, ge garantier för omöjligheten
af fientliga handlingar och konung Ferdinand aflägsnas från tronen;
däremot fick Bulgarien utsikt att utöfver 1913 års gränser förvärfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
