Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Folkförbund eller världsherravälde?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKFÖRBUND ELLER VÄRLDSHERRAVÄLDE? 541
I föregående häfte af Svensk Tidskrift har summariskt
redogjorts för folkförbundstankens utveckling genom tiderna
och påpekats den öfverväldigande sannolikheten för att
stormakterna vid fredsslutet ämna pröfva det stora experimentet.1
Just denna sista omständighet manar väl att undanskjuta
till äfventyrs inneboende skepsis om hela planens
möjlighet. I stället är det en plikt att så förutsättningslöst som
möjligt studera tidigare ansatser i samma riktning, söka göra sig
reda för de nu maktägandes syften i denna del, i den mån de
framträdt i offentliga uttalanden, samt framför allt klargöra
de vitala intressen en nation sådan som vår egen har att
bevaka och kan ha utsikt att få beaktade vid uppsättandet af
den Magna Charta Libertatum, med hvilken den segrande
västmaktdemokratiens barones majores nu ämna tillgodose
sina önskemål och lyckliggöra världen.
Främst i planen ingår att lösa framtida mellanfolkliga
tvisters genom internationell utredning, förlikning eller
skiljedom. Metoden har tidigare pröfvats, systematiskt sedan 1899
års Haagkonferens, dock med den väsentliga inskränkningen,
nu påtänkt att bortfalla, att hela förfarandet varit frivilligt
och att intet förbundsexekutoriskt maskineri funnils att tillgå.
Erfarenheten från de gångna åren lär, att benägenheten att
till Haagtribunalets utredning eller skiljedom hänskjuta
verkligt stora och »vitala» intressekonflikter ej visat sig öfver
höfvan stor. Bland de behandlade ärendena finnas blott två,
möjligen tre, där verklig krigsfara kan sägas ha förelegat
och afvärjts. Det första var utredningen af den s. k.
Doggers-bankepisoden 1904, där .det verkliga sakförhållandet i syfte att
underlätta en fredlig afveckling i stället för att hänsynslöst
utredas delvis undanskymdes genom utredningskommissionens
förklaring, att den ryska flottans sjömannaära ej berörts
genom det ansvarslösa beskjutandet af en engelsk
fiskebåtsflottilj. Nästa fall var Casa-blanca-affären 1909, där den
svenske öfverskiljedomaren, landshöfding Hj. Hammarskjöld,
tyckades utspekulera en så formuleringsskickligt affattad
fördelning af ansvar mellan de tvistande, att regeringarnas
benägenhet för uppgörelse i godo, betygad redan genom
ärendets hänskjutande till skiljedom sedan lätt nog fick
1 Verner Söderberg, Nationernas förbund. Gamla och nya planer
på »heliga allianser». Svensk Tidskrift, 1918, sid. 465—484.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
