Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Stadsbyggnadskonst i Stockholm. Af Sigurd Curman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STADSBYGGNADSKONST I STOCKHOLM
detta kunna sammanställas med på andra vägar erhållna
forskningsresultat rörande det äldsta Stockholm? Dessa säga oss,
att på stadsön ha möjligen redan före 1000-talet funnits
handelskolonier, som dock ej ägde större makt och betydelse. På
1100-talet, då Östersjön och Nordsjön lågo under tyskt
handelsvälde, blef äfven Stockholm tack vare sitt betydelsefulla läge
såsom porten till Mälarstäderna indragen i den Liibeckska
intressesfären och fick vid slutet af 1100-talet karaktären af en
tysk kolonistad.
Stödjande sig på fortsatta analyser af olika partier af
stadsholmens stadsplan förklarar
författaren saken sålunda.
Ursprungligen funnos på stränderna af
stadsholmen troligen flere olika mindre
marknadsplatser, 1000- eller
1100-talsanläggningar. Dessa voro
förbundna genom vägar tvärs öfver
åsen på stadsholmen. En af dessa
tror han sig hafva funnit i
sträckningen Tyska
Brinken—Kinstuga-tan, under det att den väg, som
sedan äldsta tid ledt från fastlandet
söder om holmen till fastlandet norr
därom, återfinnes i nuvarande
Västerlånggatan. På den sålunda redan
delvis bebyggda holmen uppförde
Birger Jarl en borg och lät utstaka
ett marknadstorg uppe på åsen invid
densamma, och kring detta torg såsom centrum utbildades sedan
den stad, hvilkens hufvuddrag än i dag bestå. Det är alltså en
anläggning uppkommen på den maktfullkomlige jarlens bud
omkring 1200-talets midt. Såsom synes har författaren genom
sina intressanta analyser och genom sitt skickliga utnyttjande
af de tyska stadsplanehistorikernas arbeten vunnit för
Stockholms stadshistoria verkligt betydelsefulla resultat.
Det här meddelade är endast det viktigaste af författarens
rön på den medeltida stadsplanehistoriens område. Dessutom
har han lyckats korrigera tidigare uppfattningar om den gamla
stadsmurens läge. Man har antagit, att muren gått fram utmed
yttre kanten af Prästgatan och Baggensgatan (fig. 2), hvilka
FIG. 2. STADSMURENS LÄGE ENLIGT
HANS HILDEBRAND.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
