Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Stadsbyggnadskonst i Stockholm. Af Sigurd Curman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
576 SIGURD CURMAN
serligen sant, att föga af intresse blifvit i detta afseende
utfördt i verkligheten, men äfven på detta område föreligger en
del intressanta projekt, som klargöra hvad tiden velat gifva,
om den kunnat. Här afbildade förslag till Skeppsbrons
ordnande af J. E. Carlberg (fig. 9) synes vara tillräckligt ståtligt
och intressant för att hafva förtjänat en behandling tillsammans
med tidens andra stadsbyggnadsprojekt.
D:r Josephson har emellertid icke nöjt sig med att behandla
endast de stora stadsbyggnadsproblemen. Han har till
afhandlingen fogat ett kapitel om huset i stads anlag g ning en. I detta
kapitel redogör författaren utförligt för den karakteristiska
utvecklingen af vissa för husets verkan i stadsbilden väsentliga
faktorer nämligen: material, färg, gafvel- och takformer.
Sålunda söker han i sin framställning rörande husens färg
bevisa, att Stockholm under slutet af 1500-talet och hela 1600-talet
hade en gråhvit totalfärg på husen, under det att dessa under
större delen af 1700-talet allmänt färgades ljust gula. Mot slutet
af 1700-talet skedde ånyo en omsvängning i fråga om färgen.
Den segrande nyklassicismeii kräfde, att husen skulle vara grå
eller gråhvita. Detta är en nog så intressant sammanställning,
men det förefaller, som om författaren alldeles hade förbisett,
att 1600-talets putsade hus mycket ofta torde ha varit affärgade
i ljusröd färg. Detta framgår tydligt af en stor del af de
samtida arkitekturritningarna till såväl kyrkor som profana
byggnader.
Åt husens gafvel- och takformer ägnas en mycket ingående
undersökning; utredningen om gafvelformarna sväller till och
med ut alltför mycket i proportion till bokens öfriga delar.
I ett sista sammanfattande kapitel gifver slutligen författaren
en klar och öfverskådlig sammanställning af de i de olika
kapitlen vunna resultaten. Detta slutkapitel utformar sig alltså till
en koncentrerad framställning dels af stadens uppkomst och
utveckling under medeltiden, dels af de växlingar, stadens yttre
allmänna habitus varit underkastad under tidernas lopp på
grund af det arkitektoniska modets växlingar.
Det ligger i sakens natur, att denna afhandling, såsom ett
förstlingsarbete inom sitt område, i vissa stycken kunde vara
fullständigare, i andra något säkrare dokumenterad. D:r
Josephson har emellertid genom sitt i allt väsentligt gedigna
och intressanta arbete för oss öppnat nya möjligheter till för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
