Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Litteratur - Svenska bygder i äldre beskrifningar. Utg. af Jöran Sahlgren. Af G. Stg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 591
oöfverträffadt föredöme af svensk prosa och skildringskonst förtjänar
en lika gifven plats i hvarje bildad svensks grundläggande
ungdomsläsning som den äger inom sin ämneskrets, de svenska
kulturdokumentens.
Samman med Ödmanns verk har i serien också utkommit två gamla
sockenbeskrifningar: Näsby socken i Östergötland, beskrifven år 1755
af Hans Hederström, kyrkoherde därsammastädes, samt beskrifning
öfver Kräklinge socken i Neriket af G. Hedin, kyrkoherde i
Kräklinge (1754), båda för första gången omtryckta efter
originalpublikationerna i Vetenskapsakademiens handlingar. Samma omsorg i fråga
om utstyrsel, allt från typografien med sitt trogna återgifvande af den
gamla dräkten till den fylliga och grundliga kommentaren, ägnas äfven
dessa skrifter från Utgifvarens sida, och kan en dylik standard
upprätthållas under ett i stor skala fortsatt arbete på mängden af våra
gamla tryckta och otryckta sockenbeskrifningar, vore redan därmed
en stor skattkammare sammanbragt af vetande om svensk jordmån i
ordets både materiella och andliga bemärkelse. Att det
utomordentligt billiga pris, hvilket åsatts de hittills utgifna häftena af serien,
skulle kunna bibehållas, kan man väl däremot ej vänta. Och vid
denna faktor stannar tanken städse i dessa dagar, när man påtvingas
det ena vittnesbördet efter det andra om huru förstörelsens krafter
hotar allt kulturarbete och hvad därvid t. ex. bokproduktionens
mångdubblade kostnader komma att betyda.
Ödmanns skildring af det Wieselska kyrkoherdehemmet inför ju
oss visserligen ej i den miljö, som representerar höjdpunkten af det
svenska prästerskapets inverkan på svensk kultur. Den miljön möter
oss däremot i den tredje af hans hithörande skildringar, utelämnad
i föreliggande upplaga -— där man eljest gärna skulle sett den —
tydligen af hänsyn till den uppdelning efter landskap som företagits i
fråga om utgifningen. Till de båda kapitlen Ett prästhus i Småland
och Om disciplinen och lefnadssättet vid Wexiö Skola och
Gymnasium intill 1780-talet fogades i en af de senare upplagorna en mycket
mindre bekant men högeligen värdefull uppsats om Prosten Lenaeus
i Delsbo och hans Församling på 1760-talet, som ger en utsökt
skildring af den svenska 1700-talsprästen af bästa typ och företrädande
en mycket hög bildningsgrad.
Men vare sig man vänder blicken mot honom, arbetande i sitt
välförsedda bibliotek och förmanade den unge Ödmann att läsa om
sitt eget land, innan lustvandringen började i asiatiska eller
amerikanska reseböcker, eller man följer dragen i teckningen af den
mera primitiva men ändå så imponerande Samuel Wiesel, får man
en stark känsla af hvad svenskt prästerskap betydt endast och
allenast genom att väcka respekt för andlig odling öfver hufvud taget,
en respekt som spreds kring alla landsändar och ut i obygderna
genom prästen, prästämbetet, prästhemmet och dess sociala status.
Stå vi ej inför faran att midt under en till synes så mycket högre
kultur och med hela dess i det yttre imposanta apparat i själfva verket
den andliga odlingen kommer att skjutas tillbaka till en mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
