Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 8
- Dagens frågor 17. 12. 1918
- Demokratien och framtiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DAGENS FRÅGOR
17. 12. 1918.
Demokratien och framtiden.
I demokratiens begrepp finnes intet, som i och för
sig har sedligt-politiskt företräde framför andra
statslifvets former. Allt är beroende af det verkliga innehållet i de
demokratiska formerna, och detta kan som bekant te sig ytterst olika.
Demokratien är i själfva verket lika väl som andra författningsformer
uteslutande en praktisk utväg, som tillgripits under samhällets
arbete på att öfvervinna uppkommande svårigheter, när det gällt att
få de nödvändiga samhälleliga uppgifterna genomförda.
Att två skola besluta för den tredje, att majoritetens vilja skall
påtryckas en minoritet kan aldrig uppfattas såsom resultat af någon
sedelag; motsatsen kan ofta vara i djupare mening det enda
sedliga. Majoritetsprincipen, grundvalen för demokratien i dess nuvarande
form, har aldrig varit annat än en praktisk nödfallsutväg, nedärfd
från den katolska kyrkans valkollegier, där den kom till användning,
när den gudomliga anden underlät att genom inspiration förläna
församlingen nödig enhällighet i dess beslut. På starkare principiell
grund hvilar icke hela det nuvarande representativa systemet.
Att personlighetsprincipen skulle i demokratien få tillfälle att
särskildt göra sig gällande kan väl heller ingen påstå, som med
opartiska ögon fått en inblick i demokratiens verkliga väsen. Om något
verkat förstörande på den personliga ansvarskänslan, är det väl den
moderna demokratiska utvecklingen med sin partimoral och sin
ansvarsdivision in infinitum. Att slutligen fåtalsväldet blir lika
nödvändigt inom demokratien som vid andra former för statens styrelse
har alltför ofta klarlagts för att här behöfva ytterligare dokumenteras.
Demokratiens grundsatser kunna, såsom ofta i denna tidskrift från
olika synpunkter framhållits, alls icke påräkna någon särskild sorts
helgd. Det finns endast en helig grundsats för statslifvet, och den
är ansvaret för landets bestånd, för rikets förmåga att fylla sin
uppgift i världen och för det genom generationerna lefvande folkets
välfärd, som därmed är oupplösligt förenad.
Inför denna grundsats är det enda väsentliga i hvarje styrelseform,
den må vara demokratisk eller aristokratisk, monarkisk eller
republikansk, i hvad mån den bättre eller sämre än andra kan bidraga till
att förverkliga detta mål. Den demokratiska formen har därvid intet
företräde framför andra, allt beror på det innehåll, som gjutes i
formen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:41 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1918/0601.html
