Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 17. 12. 1918 - Det högre bildningsproblemet i vårt land. Af Anders Uppgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 621
närmast för examensläsning, för att skälla sig tid att förbereda sig
på en reell praktisk lifsuppgift. Men man har känt sig så länge
förnämligast uppfordrad därtill.
Hur har det gått med det verkliga vetenskapliga intresset?
Examensfrekvensen har varit stark. Den måste betraktas som
kvantitativt tillfredsställande. Den har ökats till och med starkare än
stu-dentfrekvensen. De vetenskapliga af handlingarna ha icke ökats
väsentligt till antalet, möjligtvis till volymen. Och om de ökats till
kvantiteten, får det antagas, att de icke minskats till kvaliteten. Det är
omöjligt för en utomstående att tränga in i ett universitetslifs alla
detaljer, i synnerhet de rent vetenskapliga.
Till det yttre har universitetslifvet burit en jämnare och lugnare
prägel än på 80- och 90-talen. Arbetet har bedrifvits tystare och
intensivare. Klagomål ha blott, utom på sista tiden öfver det
ekonomiska trycket, riktats mot den sista studentgenerationens relativa
omogenhet för rent vetenskapligt arbete, liksom mot studentexamens
beskaffenhet som grundval för akademiskt studiearbete. Hur det
hänger samman härmed, därom vet man ännu ingenting faktiskt. Man
har ännu icke kommit till något slutgiltigt resultat. Man har hos vår tids
senaste mognade ungdom trott sig fmna ojämnare förutsättningar för
universitetsstudier än hos förut utgångna årsklasser. Den har
visserligen, ’som framhållits, röjt förmåga af vissa mer eller mindre
subjektivt färgade dogmatiska omdömen, baserade på minneskunskaper och
traditionella uppfattningar från hem och skola, men har icke ägt
förutsättningar att vetenskapligt tränga in i ett förelagdt kunskapsstoff
och att tillgodogöra sig en enkel vetenskaplig metod (M. P. Nilsson
i Svensk Tidskrift 1916). Man har kraft en kvalificerad
studentexamen för tillträde till fakultetsstudier, en tillbakagång och ett afsteg
från den år 1864 — enligt stadga af den 11 april 1862 —- inslagna
vägen att godtaga skolornas afgångsexamen och ett underkännande
af universitetens egen kontroll genom de årligen utsedda censorerna.
Ännu synes det mig för tidigt att bedöma resultaten af den nya
studentexamen, som aflades första gången 1910 enligt stadga af den
18 februari 1905. Examensfrekvensen har varit i ständig stegring
Stegringen i antalet af de högre examina, fakultets- eller
licentiatexamina, har visserligen ej varit lika stark som stegringen af s. k.
ämbetsexamina eller motsvarande — jag räknar till dessa senare fil.
kand. och med. kand. examina. Vill man anse dessa som
förberedande examina, sak samma. Antalet af de förra har ökats under
de senaste 20 åren med omkring 70 %, af de senare med omkring
100 %, under det att stegringen af studentfrekvensen samtidigt utgör
omkring 90 % .
Naturligtvis — man förnekar ej de yngsta studenternas förmåga
af examensläsning — på grund af den från skolan nedärfda förmågan
af läxplugg (ofvannämnda uppsats af M. P. Nilsson). Ännu har ingen
nedsättning af den vetenskapliga produktionen varit att konstatera. —
Ej utanför akademierna. Men, säger man, -examina medhinnas ej på
den i statuterna stadgade eller förutsatta tiden. Och anledningen: i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
