Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 20. 1. 1919 - Östersjöfrågorna och freden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 63
i dess farvatten skulle medföra, ligger i allt för öppen dag för att
behöva närmare utredas.
Ett skärskådande av det nya Östersjölägets problem synes för den
närmaste tiden göra det nödvändigt för den svenska politiken att i
den utsträckning det är möjligt undvika att binda vår
handlingsfrihet, vare sig med hänsyn till våra skandinaviska grannländer och
de nya staterna hinsides Östersjön eller med hänsyn till eventuella
ändringar i avseende på Östersjöns och dess infartsleders
folkrättsliga status.
Målet för den svenska Östersjöpolitiken bör i stället eftersträvas genom
en själfständig och så långt möjligt obunden ställning med sådana
förbindelser med alla nordiska småstater och särskilt våra grannländer att
Sverige bland dem kommer att intaga den ledareställning, som våra
större resurser i en klok politiks tjänst borde tillförsäkra oss. Närmast
till hands ligger väl ett samgående med Finland och Danmark. Med
det förra förbinda oss ras- och kulturgemenskap, en mer än h
älv-tusenårig historia och ett gemensamt intresse att hindra Rysslands
framträngande över Skandinavien. De fördelar ett Svenskt-danskt
samarbete kan erbjuda, har krigstiden visat, och det länder icke till
svenska utrikesledningens heder, att den i början av kriget så
uteslutande intresserade sig för vårt förhållande till Norge. Beträffande
våra förbindelser med Finland och Danmark föreligger emellertid
den väsentliga skillnaden, att medan den slesvigska frågans
otvivelaktigt förestående lösning efter nationalitetsprincipen undanröjer en
ömtålig punkt, som hittills ej kunnat undgå att försvåra
Svenskt-danskt samarbete, den från svensk sida eftersträvade tillämpningen
av samma grundsats med avseende på Åland skapat en ny
friktionspunkt mellan Sverige och Finland. Ålandsfrågans lösning på den
linje Sverige påyrkat måste emellertid fasthållas såsom en oeftergivlig
konsekvens av det genom kriget skapade nya läget i Östersjön och
inga hänsyn till vårt förhållande till Finland och våra förpliktelser
och uppgifter där få tillsluta våra ögon för sanningen av ordstävet
»bättre en fågel i hand än tio i skogen.» Blir denna fråga löst i
enlighet med den svenska ståndpunkten, komma de svenska intressena
att alldeles övervägande ligga i riktning av sådana förbindelser med
Finland, att detta kan komma att undandragas de olika stormakternas
fångstarmar.
Vad slutligen beträffar våra förbindelser med de sydöstliga baltiska
länderna, blir utrymmet för vår handlingsfrihet betydligt trängre, då
ju vår nationella tillvaro, vårt oberoende och vårt framtida
förhållande till de båda för ögonblicket ur spelet satta
Östersjöstormakterna icke kunna i någon foim få oupplösligen förbindas med det
framtidsöde, som må vara de nya statsbildningarna beskärt. Men
inom den angivna ramen bör allt göras, som göras kan, för att stödja
de unga och vacklande staterna i deras kamp för frihet, ordning och
oberoende. Icke blott våra historiska traditioner, utan våra egna
praktiska intressen, möjligheten av en framtida svensk
Östersjöpoli-tik, kanske också möjligheten för oss att hålla nya annalkande barbar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
