Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bolsjeviker och mensjeviker i republiken Lettland. Av Gustaf Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alla »landlösa» äro letter. Samma förhållanden, men ej fullt
så utpräglade, finna vi även på det industriella området.
Kapitalet och industrien ligga i stort sett i händerna på tyskbalterna
eller genom dem influerade kretsar. På så sätt kombineras
klasskampen helt förklarligt av bolsjevikerna (f. ö. även av
mensjeviker och andra) med nationalitetskampen, och striden
göres därigenom mångdubbelt hård, grym och hatfylld. Men
detta är välkända saker, varvid jag ej längre behöver
uppehålla mig.
Att agrarfrågan måste lösas, därom äro alla partier ense, men
enigheten upphör, när man skall fastställa, hur den skall lösas.
Tre huvudmeningar finnas. Bolsjevikerna nationalisera all jord;
de nationella lettiska partierna (även mensjevikerna) vilja uppdela
kronodomänerna i småbruk och sedan expropriera minst en
tredjedel av storgodsen för samma ändamål, mot gottgörelse som
av konstituanten skall bestämmas; tyskbalterna vilja avstå en
tredjedel av godsen mot av dem gillad gottgörelse och på
villkor att denna avträdda del uppdelas åt tyska eller i alla fall
germanska element. De landlösas ställning till bolsjevikernas
program har jag antytt här ovan. De ha inom Sovjet-Lettland
icke funnit sig i nationaliseringen av jorden, varigenom de
fortfarande skulle hållas kvar på de landlösa lantarbetarnas nivå.
De ha bildat opposition och, i viss likhet med vad bönderna
åstadkommit i Sovjet-Ryssland, förmått sin sovjet-regering
till att nödtvunget frångå principen. Att därvid även andra
frågor spelat in, t. ex. den allmänna hushållningen, är påtagligt.
Så har av sovjet-regeringen i Riga en kommitté tillsatts under
ledning av en viss Fr. Rosinsj och f. ö. bestående av 3
fackmän, som icke äro bolsjeviker. Denna kommitté har nu
upprättat förslag till lösning av agrarfrågan, vilka förslag redan
publicerats i dekretform (Latvijas Semkopis, N:r 1, 26. II. 1919,
Riga). Förslagen synas gå ut på att den efter grundprincipen
nationaliserade jorden i huvudsak bibehålles i sina nuvarande
»ägofigurer» så att säga. Storgodsen och kronodomäner drivas
statligt som småbruk, likaså de större områden, som på grund
av kriget ligga herrelösa. Bönderna få sitta kvar på sina
hittillsvarande gårdar mot särskild arrendeavgift, likaså de småbrukare,
som förut haft eller nu önska jord. Alltså en eftergift i riktning
mot enskild äganderätt till jorden, som är ganska märklig.
Givetvis har förslaget väckt stark opposition i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
