Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bolsjeviker och mensjeviker i republiken Lettland. Av Gustaf Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOLSJEVIKER OCH MENSJEVIKKR I REPUBLIKEN LETTLAND 187
ju oss närmare, äro oss mer förståeliga. Del enda, som
förefaller oss främmande, är den mängd av småpartier som finnas.
Jag uppräknar här de rent lettiska partierna med samtidigt
angivande av det antal platser de erhöllo i »folkrådet» (den provisoriska
lagstiftande församlingen) vid republiken Latvijas proklamerande
i Riga den 18 november 1918:
Lettiska bondeförbundet .................................... 18
Socialdemokratiska arbetarpartiet...................... 10
Socialrevolutionärer............................................. 3
Lettiska demokratiska partiet ........................... 5
Lettiska radikaldemokrat, partiet ..................... 4
Lettiska nationaldemokrat. partiet ................... 2
Lettiska republikanska partiet........................... l
Lettiska oavhängiga partiet .............................. l
Därtill kommer det leltiska folkpartiet, vilket såsom
reaktionärt (och för övrigt ännu tämligen betydelselöst) icke fick någon
plats i folkrådet.
Socialdemokratiska partiet hade vid nämnda tidpunkt redan
söndrat sig från bolsjevikerna och kan alltså redan då
karaktäriseras som mensjevikiskt. Enligt svenska begrepp omfattar det
även något mer till vänster stående element än högersocialister
och skulle säkert med sig räkna t. ex. Lindhagen. Partiet blev
ytterligare sprängt vid Rigas fall i början av januari 1919, i det
en hel del av dess medlemmar frivilligt eller ofrivilligt ställde
sig i bolsjevikernas led. En dylik strömning genomgick då hela
Lettland, även de av bolsjeviker icke besatta delarna, vilket
framgick av valen till arbetarråden i t. ex. Mitau (som strax
därpå ’Intogs) och Libau, vilka erhöllo bolsjevikisk majoritet.
Emellertid måste man räkna med att ännu finnes i
Sovjet-Lettland ett betydande antal socialdemokrater, vilkas övertygelse
absolut gå i mensjevikisk riktning och som längta efter ett
tillfälle att resa opposition mot bolsjevikerna.
Redan tidigt bröto mensjevikerna den harmoni som tycktes
ha präglat 18-novemberdagen. De nöjde sig icke med det löfte,
som då gavs i regeringsprogrammet, att man »så snart som
möjligt» skulle inkalla en konstituerande församling, som skulle
väljas efter allmän, lika, direkt, hemlig och proportionell
rösträtt (såväl för män som kvinnor), utan fordrade inkallandet av
ett förparlament. De godkände alltså icke folkrådet som sådant
14. Svensk Tidskrift 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
