Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Panamerika. Av Ivar Högbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256 IVAR HÖGBOM
frånkänna dem möjligheterna till konkurrenskraftig statslig och
ekonomisk organisation och även till andra än materiella in-
satser i den internationella samvaron skulle å andra sidan vara
tanklöst. Särskilt när det gäller sydamerikanare, vilka dels
äro rena blodsförvanter till sådana europeiska folk, som redan
sett sina bästa dagar under gångna tidevarv, och dels äro
av mycket blandad ras, får man akta sig, att ej rasfördomar
påverka uppfattningen, och ej heller fråndöma dem framtids-
möjligheter, därför att de under en utvecklingshistoriskt sett kort
tid, måhända af skilda yttre orsaker, ej förmått att göra sig gällande.
Huru långt den yttre utvecklingen i många avseenden hun-
nit i Sydamerika, kan ej göras till föremål för denna uppsats.
Det får här vara nog att framhålla en detalj, som visserligen
icke är någon säker måttstock, men som i alla fall är ett lätt-
tytt tecken på det materiella framåtskridandet, nämligen de
storstäder, som på kort tid vuxit fram där. Paris är fortfa-
rande den folkrikaste av alla romanska städer, men därnäst
komma Buenos Aires och Rio de Janeiro, vilka vida distanser
rat Rom. Vad ligger det för otänkbart i den sydamerikanska
spådomen, att även i andra avseenden successionen som le-
dande metropol inom den romanska världen skall om några
sekel ha visat sig gått över från Paris till Buenos Aires, liksom
den förut gålt från Rom till Paris?
En fransk författare, Lafond, har i en studie över Frankrike
och det latinska Amerika ägnat ett kapitel åt >nos soldats, nos
savants et nos professeurs> och belyser därigenom en sida av
sitt lands insats i Sydamerika under gångna tider. Samtidigt
konstaterar han att Frankrike under senare tider knappast för-
mått att i ekonomiskt avseende hävda en mot dess resurser
svarande ställning. Kanske ligger häri en antydan om huru
framtiden kommer att gestalta sig. Så länge en handfull även-
tyrare och vetenskapsmän, de förra av odisputabel, de senare
ofta av tvivelaktig auktoritet, kunde med ära och framgång
föra sitt lands runor i främmande världsdelar och spela en be-
tydande roll politiskt och kulturellt, behövde Europa ej frukta
några medtävlare. Men när i dessa yttersta tider en annan
måttstock lagts på ett lands prestationer, uppträda Förenta
Staterna med nya vapen och metoder, som ej båda något gott
för det i detta avseende efterblivna Europa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
