Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 30. 6. 1919 - Studentkrian inför Kungl. Maj:t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 287
väl ändå nästan groteskt, att ett ärende av sådant slag skall dragas
inför landets högsta myndighet och taga bort, vore det så allenast en
kvarts timmes tid av de åt styrelseärendena ägnade uppmärksamheten.
Här finnas ju redan tvänne instanser, lärarkollegium och
läroverksöverstyrelse, och behövdes yttermera någon prövning, hade
censorförsamlingen väl varit rättaste forum. Att dessa myndigheter ägde all
behövlig realkompetens för sakens avgörande, lär ingen betvivla. Skulle
det verkligen varit orimligt, att Kungl. Maj:t lämnat utslagsrätten i detta
högviktiga ärende åt sina underordnade myndigheter? Eller om
artigheten fordrade ett direkt svar — ty den företagsne ynglingen hade ju
skrivit till Kungl. Maj:t själv — rätt och slätt resolverat efter deras
yrkande?
Som det nu skett, kastas vad man plägar kalla »ett blixtljus» över en
verkligen central svaghet i vår styrelseorganisation. Det har, åtminstone
ända sedan departementsorganisationen år 1840 kom till och antagligen
även tidigare, oupphörligen klagats över ärendenas anhopning i
konseljen. Lika ofta har det svarats, att felet till god del är Kungl. Maj:ts
eget, då de för tillfället styrande aldrig eller åtminstone högst sällan
vågat sig på att låta fackkunniga underordnade svara för besluten
i småfrågor utan städse avlats att lägga en ny prövning till deras.
Faktum kan ej förnekas, motiven må sedan ha varit en missförstådd
pliktkänsla eller ett personligt begär att visa, var makten för dagen
har legat. Effekten blir emellertid ovillkorligen, att både Kungl. Maj:t
och de underordnade förlamas: de senare därför att de skäligen klart
få förstå oviktigheten av sina utredningar och förslag, Kungl. Maj:t
åter genom att sätta sig fast i detaljer och mista förmågan av
översiktlig ledning — han får efter Vikingens ord
__–––––––––-..–––ej ro
för att hjälpa var hjälplös gäck.
Tidigare under mera fasta byråkratiska traditioner gavs det dock
någon begränsning mot det onda, ty till god ämbetsmannauppfostran
hörde också att förstå nödvändigheten av arbetsfördelning. På sista
tiden har inflytandet från Riksdagen åter verkat i bestämt försämrande
riktning. Utan att på något vis baktala vår representation bör man
kunna erkänna, att denna övervägande behärskas av hågen att lägga
sig i allt, stort eller smått, som kommer under dess domvärjo, och
därför också skapar ett dubbelt arbete utan motsvarande reell vinst.
Det må vara signifikativt, att Riksdagens egna förvaltande verk numera
icke kunna företaga ens smärre personalförflyttningar utan att riskera
eftertal och snubbor. Att sådana från kammare och utskott förvärvade
vanor i och med »parlamentariseringen» flytta in i Kungl. Maj:ts konselj,
väcker icke förvåning men väl betänkligheter. Ty skall riket verkligen
styras efter klart fattade linjer, är det nödvändigt, att man skiljer på
direktiv och detaljarbete. Med nu härskande tendenser skall Riksdagen
alltid vara överhopad av göromål, även om dess faktiska sessionstid
utsträckes över 8 eller 10 av årets månader, och sammalunda skola 2, 4 eller 6
nya departement icke mer än för eit ögonblick lindra arbetsbördan hos
Kungl. Maj:t. Det ondas rol måste uppsökas och uppryckas. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
