Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Bottenskolefrågan. Av Birger Lövgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i oproportionerlig grad draga folk från de praktiska banorna
till de teoretiska. Detta tror jag icke vara så farligt. Ty dels
skola ju dessa i betydlig mån befrias från en mängd
mindervärdiga element, som under nuvarande förhållanden söka sig
dit, dels är det ju icke meningen, att alla, som få
läroverksbildning, skola gå den »teoretiska» vägen. Ingeniörernas,
agronomernas, jägmästarnes, affärsmännens etc. yrken få väl, om
några, räknas till de »praktiska».
Den mest vägande invändningen mot bottenskoleidén är av
pedagogisk art. Reformens förverkligande kräver naturligtvis
bortskärande av de lägsta klasserna i läroverken, vilka äro att
betrakta som parallellklasser till folkskolan. Av denna
amputation fruktar man en sänkning av de högre
undervisningsanstalternas standard och följaktligen av nationens allmänna
kulturella nivå. Är detta resonemang riktigt, måste det vara nog för
att stjälpa det hela. Ty allt annat är i jämförelse härmed av
ringa vikt. Kulturutvecklingen är samhällets mål och uppgift.
Kulturnivån får icke sänkas utan måste fastmer ytterligare
höjas; detta krav är ett ofrånkomligt axiom vid övervägandet av
varje ändring i skolväsendet, vare sig det högre eller lägre.
Nu äga vi emellertid i de kommunala mellanskolorna redan
läroanstalter byggda på folkskolan som bottenskola. Det av de
bägge överstyrelserna utarbetade men ännu icke fastställda
förslaget till reglemente för dessa stadgar, att den kommunala
mellanskolan skall med fyra ettåriga klasser utgöra den direkta
fortsättningen på en minst sexårig folkskola av A-typ. De
kommunala mellanskolorna äro ju redan både många och ha arbetat
i åtskilliga år. Erfarenhet av hur bottenskoleidén verkar
föreligger sålunda färdig att av den intresserade tillgodogöras.
Tyvärr har undertecknad icke denna erfarenhet, och jag har
icke heller haft tillfälle att vare sig i tryck eller muntligen taga
del av andras. Den ringa beröring jag haft med pojkar, som
efter avlagd realskoleexamen vid kommunal mellanskola
fortsätta på gymnasium, talar, det måste jag medge, icke alldeles
i gynnsam riktning. Men dels äro dessa fall endast några få,
dels kunna bristerna vara tillfälliga, bero på vederbörande
lärjunge själv eller på särskilt ogynnsamma omständigheter, mindre
tillfredsställande lärarkrafter vid just de mellanskolorna e. d.
Skulle erfarenheterna i allmänhet varit mindre tillfredsställande,
borde detta, tycker man, ha på något sätt kommit till synes i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
