Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 30. 9. 1919 - De baltiska småstaternas framtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382 DAGENS FRÅGOR
till 2 millioner, för litauerna med 2—3 millioner. Intet av dessa folk blir
sålunda numerärt mera betydande; politiskt sakna de, med undantag
av litauerna, självständighetstraditioner, och likaså äro litauerna de
enda bland dem, som kunna uppvisa elementen av en högre stående
inhemsk odling. Därest namnen Estland, Livland och Kurland
likväl äga en historisk klang, varav en viss återglans faller tillbaka på
de nya staterna, vållas detta av det arbete, som tysk adel och tyskt
borgerskap här förrättat, för Estlands och Livlands del jämväl av
den svenska kronans kulturomsorger under 1600-talet. De materiella
existensmöjligheterna äro däremot ganska väl tryggade i dessa
uråldriga, betydelsefulla jordbruksländer, vilka därtill i städer som Riga,
Vilna, Diinaburg (Dvinsk), Reval, Libau och Dorpat äga viktiga,
delvis starkt utvecklade kommersiella centra. Svagast är stadselementet
i Estland, där också en stark jordkommunistisk riktning gjort sig
gällande.
En huvudsvårighet för de nya staterna äro osäkra gränslinjer samt
rådande språk- och folkblandning. Inom det gamla Estlands
gränser är på sin höjd hälften av esternas folk sammanträngd,
uppblandad för övrigt med svenskar och tyskar, återstoden är att finna i
Ingermanland och norra Livland, där emellertid blandning med letterna
äger rum. Dessa åter ha att räkna icke blott med det estniska
inslaget utan också med ett visserligen ganska fåtaligt men i
odlingshänseende betydande tyskt element, främst i städerna. Litauerna
slutligen äro starkt genomsprängda med polska och judiska
bosättningar, och boskillnaden mellan deras stat och Polen, som i alla tider
varit konventionell, stöter på betydande vanskligheter i en region, som
saknar naturliga geografiska gränsmärken.
Till detta kommer ett speciellt politiskt trassel. Det var en
alltysk dröm att icke bara lägga hertigdömet Kurland utan också de
gamla ordenslanden Livland och Estland under det tyska rikets
dom-värj o. Drömmen har visserligen skingrats, och försöken till något
slags tysk republik i Estland och Livland äro slut, men en realitet
finnes kvar i den starka tyska armé, som efter stilleståndsfördraget
med ententen fick stanna i Kurland—Livland för att där sköta
gränsvakten mot bolsjevik-Ryssland. Denna av general von der Goltz
förda härsmakt är en styrkefaktor, som på många håll börjat väcka
allvarliga bekymmer. De små nya folkrepublikerna befara någonting
liknande ett återupprättat baltiskt ordensland, det republikanska
Tyskland anar här samlingspunkten för en monarkisk restauration med
von der Goltz beredd att spela Monks roll under Stuartarne; att det
ena likaväl som det andra väcker ententens städse lättväckta
misstankar, är naturligt. Över huvud har detta äldre tyska inflytande
i Balticum liksom tidigare i Finland gjort de nu maktägande
enten-testatsmännen synnerligen reserverade.
De statsmän, som på fredskongressen sökt dra linjerna för det
nya Europa, ha onekligen mycket valhänt rört vid de baltiska
problemen. Man har icke kunnat så helt vara proklamerade grundsatser
otrogen, att icke de nya statsbildningarna fått röna ett vsist de facto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
