Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 7. 11. 1919 - Murmanlegionen - Oron i England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 473
Faktum kvarstod i alla fall — avtalet hade ingåtts. Dess närmare
detaljer blevo snart närmare bekanta, traktaten såsom helhet
publicerades dock ej. Det visade sig, att de slutliga villkoren för
överenskommelsen blivit något fördelaktigare ur finländsk synpunkt än
de ursprungligen uppställda. Engelsmännen hade gått in på att mera
komprometterade element ej alls skulle sändas till Finland.
Legionärerna indelades på sätt och vis i tre kategorier. En del — de
som vid anställd undersökning antagligen skulle befinnas oskyldiga
eller tack vare de vidsträckt verkande amnestimanifeslen skulle ställas
på fri fot — skulle utan vidare omgångar överlämnas åt de finländ*
ska rannsakningsdomarna för att behandlas enligt lag. En annan del
skulle väl rannsakas av de finländska myndigheterna, men, om de
anklagade skulle befinnas politiskt mera straffbara, skulle de såsom
soldater i engelsk tjänst på grund av gällande asylrätt återlämnas
till engelsmännen. Den tredje gruppen, de brottsligaste, 101 man
stark, bland dem ledarna Tokoi, Lehtimäki o. a., skulle däremot ej
alls återvända; dem vägrade engelsmännen att utlämna. De ha
senast över Estland med Tokoi i spetsen gjort försök att komma
tillbaka till Finland, vilka emellertid hittills misslyckats.
I slutet av september blevo engelsmännen färdiga med den första
transporten, c. 250 personer, och förhören vidtogo omedelbart på
Östra Willinge, en Liten ö utanför Helsingfors, där legionärerna
inkvarteras för undergående av förhör, innan de antingen frigivas eller
överlämnas till domstols behandling. Dessa pågå ännu, då detta
skrives. Av den första gruppen blevo samtliga, utom ett 30-tal,
försatta på fri fot och sända till sina hemorter. Den andra kontingenten,
om c. 350 man, som anlände till Willinge den 4 oktober, förhördes
därefter med resultat, att inalles 95 personer funnits av den art,
att deras kvarhållande varit nödvändigt. De övriga ha sen
förpassats till sina hem. Den 13 oktober anlände slutligen den sista
sändningen om 450 man.
Murmanlegionens saga är nog ännu ej avslutad, och dess
fortsättning kan bli av betydande intresse även för Finlands grannar, jå
kanske indirekt även för legionens mäktiga beskyddare, vilkens
ställning till denna fråga verkligen är ytterst betecknande for den allra
modärnaste realpolitikens irrgångar. För den inre freden i Finland
kan det nämligen ej gärna vara hälsosamt, att stora skaror i vapnens
bruk övade soldater strömma in över landet, givande nytt mod åt
de dunkla krafter, som oavbrutet arbetat och arbeta för att förbereda
jordmånen för en ny omstörtning. Det senast uppläckta
attentatsförsöket mot skyddskårens stab i Helsingfors visar, att de äro verksamma.
De sociala välvningarna i England, om vilka nyss
järnvägs-strejken givit en med största spänning iakttagen
påminnelse, kunna icke rätt uppfattas utan en klar insikt om den dubbla
roll kriget spelat. Mer än en gång har i Svensk Tidskrift
framhållits, i hur hög grad det sociala jämviktsläget i England — eller
vad som föreföll vara ett jämviktsläge — rubbats under det nya
34. Svensk Tidskrift 1919.
Oron i
England.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
