Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Historiska principfrågor. Av Bertil Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^22 BERTIL BOETHIUS
jämt ur principiell -synpunkt den dominerande roll, .som därvid
tillagts statslivet, och fordra, att andra kulturförhållanden skola
få intaga den centrala platsen. De väldiga uppgifter av ekono
misk och vetenskaplig art, som tagit de nationella krafterna i
anspråk, ha med all rätt fångat jämväl en väsentlig del av det
historiskt inriktade intresset, och en annan ständigt växande del
därav tillfaller självfallet med den sociala krisens tillspetsning
de sociala frågorna. Från båda hållen anmälas -stundom otåliga
tronkrav, och än oftare vägrar man att erkänna den äldre
broderns förstfödslorätt. Vårt nyare inre och yttre statslivs relativa
intresselöshet understödjer otvivelaktigt dessa och andra liknande
aspirationer, och slutligen har krigsledan uttömt sig jämväl i en
leda vid forna tiders krig och traktater, som går gamla
pacifistiska önskemål till mötes.
Det var alltså ganska tidsenligt, då professor Weibull i sitt förut
nämnda tal till Lunds studenter inströdde en rad karaktäristiker
av de historiska företeelsernas inbördes värde, som utgöra fullödiga
uttryck för den här antydda strömkantringen. Graderingar på
sådana grunder höra icke hemma i den empiriska vetenskapen men
kunna liksom ofta tidigare för denna bli en kraftkälla.
Specialister på andra områden behöva ej böja sig för den kategoriska
omvärderingen av deras arbetsuppgifter för att kunna hoppas att
så må bli och livligt understryka den stora betydelsen av de
ämnen, professor Weibull betecknat som centrala. I det Weibullska
talets ekonomi var emellertid omvärderingen den välberäknade
bakgrunden till ett angrepp på den svenska historiens äldre
målsmän för den begränsning, de givit sitt ämne. »Historiens föremål
är icke begränsat endast till staten; inom dess vida område falla
alla den mänskliga andens livsyttringar i ett större sammanhang.
Vad historien handlar om är den mänskliga utvecklingen,
återspeglad i folkens, släktenas och individernas liv.» Fastän jag
föredrar den försiktigare formeln, att de historiska vetenskapernas
föremål är det mänskliga livet i det förflutna, behöver man
säkerligen ej pruta på den yrkade omfattningen. Att vår
forskning sedan romantiken varit inne på denna breda väg, har jag
sökt antyda, och jag tror knappast, att den politiska historiens
målsmän ogillat det, även om de ined allt skäl sökt avgärda sitt
eget arbetsområde och kanske ibland inlåtit sig på den i
vetenskapernas republik oftast ofruktbara tvisten om första rummet.
Helt visst är det särskilt efter den flodvåg av empirisk detaljforsk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
