Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Den svenska järnhanteringens uppkomst och utveckling. Av Gunnar Wallquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillverkning av klenare järn nedvalsas de stora göten, som väga
mellan 200 kg. och flera ton, först till ämnen, vilka ånyo omvärmas
och utvalsas i mindre valsverk. Man skiljer sålunda efter
storleken och ändamålet mellan göt-, medium-, plåt-, fin- och
trådvalsverk m. m.
Redan på Polhems tid hade vi valsverk i Sverige. Sin stora
användning ha de dock först fått med götjärnsmetodernas
framträdande. De drevos under långa tider av vattenhjul, sedermera
av vattenturbiner eller ångmaskiner, vilka emellertid nu, sedan
elektriciteten gjort sitt segertåg genom världen, ersättas av
elektriska motorer. Har man sett både de ännu i gång varande
vattenhjulsdrivna smälthamrarna i Dannemora bergslag samt vårt
största valsverk, det elektromotordrivna götvalsverket om 9,200
hkr vid Domnarvet — ett valsverk med en utvalsningsförmåga av
närmare 40 ton per timme, vid vilket hastigheten och
rotationsriktningen kan helt regleras blott genom att föra en liten
manöverspak i den ena eller den andra riktningen — så kan man ej undgå
att göra en liten jämförelse, säkerligen ej till »den gamla goda
tidens» fördel.
Det utvalsade järnet går antingen direkt i marknaden såsom
byggnadsjärn, plåt, rör, tråd m. m. eller manufaktureras i
särskilda manufakturverk till allehanda nyttiga föremål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
