Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 13. 12. 1919 - Våra partier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
552 DAGENS FRÅGOR
verkligt fördomsfria fångstmannen kunde göra notvarpet inbringande’
a båda hållen, å ena sidan våra bönders avoghet mol baron Beck-Friis"
politik, å andra sidan konsumentintressets tillgänglighet för de alldel -s
missvisande parallellerna med våra av vänsterstyrelse hägnade
grannländer, där enligt| baron Palmstierna och andra allting fanns, .som
kunde ätas. Ställningen är dock nu en annan än den var, då f. d. stats
rådet Rydén ledde hetsen mot »jobbardömets» regering och präglade
smädenamnet »Hungerskjöld». Redan detta års första-kammarval efter
nya och radikalare regler synas genom sina resultat utvisa, att 1917 års
strömning håller på att brytas. En förblivande frukt har dock nämnda
årtal oomtvistligt kvarlämnat på det svenska partilivets åker:
bondepartierna.
Bondeförbundet och Jordbrukarnas riksförbund segla i medvind, det
uppenbarades nogsamt vid första-kammarvalen i våras, som gav de
ngrariska grupperna ett vida större uppsving än de kunde fröjda sig ål
1917. Den som det minsta iakttagit det nästan ängsliga lystrande till
lalet från de speciella bondebänkarna, som den sista tiden kunnat
förmärkas på liberalt håll, men också utan tvivel på högerhåll,
behöver ej tvivla på, att farhågorna äro stora för att konstellationen
Vibberbo—Wohlin nästa gång kommer att fullborda loppet och rycka
fram till rollen av en maktfaktor i svensk politik. De utsikter som
här öppna sig stå i vansklighetens tecken. Jordbrukargruppernas
direkta parlamentariska insatser ha med något enda och rent undantag
ej varit lysande. Vissa motsättningar torde ock finnas mellan de tu; trots
åtskilligt som förekommit är nog ansvarskänslan för Sveriges försvar
så mycket större inom riksförbundet, att .sammanhållningen i fortsätt
ningen kan äventyras, därest ej de konjunkturhänsyn, som
riksförbundet redan ej skytt att offra åt, »elastiskt» fullföljas därhän, alt dess
åskådning träder i konkurs. Inom det på kvalificerade män fattiga
bondeförbundet förefalla åter både de personliga och politiska
motsatserna vara ganska stora. Men sannolikt ha dessa grupper, de ma
hålla samman eller ej, den närmaste framtiden för sig. Ty de
besjälas av »f ramat »-anda och framträda med en betydelsefull
hänvisning till att de äro unga och oförbrukade. Givetvis kan deras fram
ryckning komma att innebära faror i form av de klasspolitiska
begreppens större herravälde; dock vill det synas som om övermakten
från det hållet icke skall kunna bli av så tyrannisk art som social
demokraternas har förutsättningar att bli.
Det svenska högerpartiet led sitt stora nederlag 1917, icke minst
till följd av bondeintressenas revolt. Tilläventyrs förhåller det sig så.
att nya förluster i sinom tid måste bäras under trycket av samma
krafter; dock torde bondepolitikens landvinningar härnäst i huvudsak
komma att gå ut över liberalerna. Vår höger lever i denna stund
med svagare pulsar ån på länge, men det hopp den lever på behöver
förvisso icke vara svagt. Må den stå för sin sak efter allvarlig
självrannsakan, om den i det förflutna alltid aktat på tidens tecken som
flen bort; må den i konservatismens öppet och ärligt bekända namn
göra positiva insatser — tillsvidare kanske mer efter tillfälle än eftf-r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
