Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Moderna profeter. Av Kristoffer Benzow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’38 KRISTOFER BENZOW
vävts, som blivit härskande i den västerländska kristenhetens
föreställningsvärld. Från antikens spekulation stammar det i
skolastiker! utbildade logiska schemat: Gud som det absoluta med
dess logiskt härledda bestämningar. Från den israelitiska
profetismen stamma åter de rent religiösa attributen: Gud är den
helige, rättfärdige, trofaste och kärleksfulle; Gud är först och sist
levande och verkande vilja. Försöken att skapa syntesen av dessa
två, av grekisk spekulation och profetisk uppenbarelse, gå igenom
hela den kristna teologien. Profetismens levande Gud draperades
i den antika idealismens mantel och undanskymdes tidvis av det
absoluta, oändliga allvarat. Men åter och åter bryter den
profetiska källådern fråm i dagen. Och i våra dagar, då den moderna
livsfilosofien i olika tonarter förkunnar, att den isanna
verklighetens väsen ej är ett stabilt jämviktstillstånd, ett logiskt helt
av idéer, utan liv och rörelse, då har man med rätta pekat
på frändskapen mellan denna filosofi och den anda, som präglat
biblisk gudstanke.
Sant är, att Bibelns Gud, världsalltets konung, är en
antropo-morfism. Men detta gäller lika mycket om Wells’ begränsade
gudom. En sådan antropomorfism, symboliskt fattad, är
oundviklig inom all religion. Vi känna icke någon annan ande än
den mänskliga, och därför föreställa vi oss även Gud i analogi
därmed, i det vi söka hans väsen i stegringen av mänskligt
själsliv. Icke emedan Guds väsens förborgade hemlighet därmed
uttömmes, utan emedan vi icke kunna nå utanför det vi upplevat,
och emedan personlighetsbegreppet är den högsta form för
andelivet vi nått fram till.
Den »hjärtats Gud» Wells förkunnar, vilkens väsen är imod
och kärlek, som kommer till oss såsom en bjudande röst och tar
oss i sin tjänst, den kan förvisso även den kristne bekänna som sin.
Men — och detta är den väsentliga skillnaden —den kristne tror
och anar, att denne Gud, som han (förnimmer i sitt hjärta såsom
helig uppfordande vilja, som tröst och frälsande kärlek, har något
att skaffa med »det dolda väsendet» bakom tingen, livets upphov
och skapande kraft. »Vår kunskap om världen lär oss, att det
finns en maktens och styrkans Gud, som sänder liv och död
liksom ljus och skugga, och samtidigt säger oss vår tro, ätt
samme Gud är en kärleksfull Fader. Maktens Gud och kärlekens
Gud tyckas vara två fullkomligt motsatta väsen, och dock måste
på någon punkt deras armar gripa i varandra, fast ingen dödlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
