Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 26 jan. 1920 - Färre lagar men goda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 73
något så när omdömesgilla människor helt spontant skulle hjälpas,
åt att finna en väg ur eländet. Men långt därifrån — de som makten
hava trava ogenerat vidare i ullstrumporna; och vi andra, vi tiga
och lida eller på sin höjd kvida och lida. Under sådana
omständigheter kan det inte hjälpas, att man åter och åter kommer tillbaka
till detta kapitel och lämnar nya bidrag till dess belysning, i hopp
att det småningom skall klarna för lite var, att vi här ha att göra med
ingenting mindre än en allvarlig samhällsfara.
För tillfället ett par bidrag från Läroverksöverstyrelsens
arbetsområde.
Den 18 november 1918 avgåvo Läroverks- och
Folkskolöverstyrelserna gemensamt underdånigt förslag till stadga för de kommunala
mellanskolorna. I detta förslag fanns bl. a. följande bestämmelse:
»Undervisningen i kommunala mellanskolan bör helst vara avgiftsfri.
Skola terminsavgifter upplagas, bestämmes därom i skolans
reglemente», samt vissa övergångsbestämmelser. Stadgan utkom
sedermera av trycket den 7 april 1919 men var daterad den 19 november
1918 och skulle träda i kraft den l januari 1919. Denna stadga avvek
emellertid i åtskilliga, delvis viktiga punkter från överstyrelsernas
förslag. Bl. a. hade nyssnämnda bestämmelse fått följande
förändrade lydelse: »Undervisningen i kommunala mellanskolan skall vara
avgiftsfri, såvida ej i visst fall på grund av särskilda
undantagsförhållanden annorlunda bestämmes i skolans reglemente», varjämte alla
övergångsbestämmelser strukits. Här är nu att märka följande. I
all tidigare behandling av ärenden rörande kommunala mellanskolor
har man utgått från den förutsättningen, att det skulle kunna
upptagas terminsavgifter. Så t. ex. har Riksdagen vid beviljande av anslag
till understöd åt kommunala mellanskolor fäst det villkor, att där
terminsavgifter upptagas, sädana icke få upptagas av medellösa
lärjungar från kommunen, samt föreskrivit viss form för behandling av
frågor rörande befrielse från och nedsättning i terminsavgifter men
i övrigt icke givit några restriktioner i detta avseende. I själva
verket hava också samtliga rikets kommunala mellanskolor utom en
haft sin ekonomi mer eller mindre baserad på terminsavgifter Så
kommer nyssnämnda bestämmelse i den nya stadgan, insatt utan någon
som helst rådplägning med Läroverksöverslyrelsen, under vilken dessa
skolor lyda, och utan några som helst övergångsbestämmelser. Då
nu stadgan skall tillämpas från och med den l januari 1919, blir det
i själva verket olagligt att ta upp terminsavgifter redan under nämnda
år, för vilket en stat, i vilken sådana avgifter ingå, för länge sedan
blivit fastställd och börjat tillämpas. Jå, det blir till och med
olagligt att upptaga terminsavgifter redan för vårterminen 1919, vilket
vid flertalet — kanske alla — skolor redan skett, när stadgan utkom.
Att åtlyda en sådan lag visade sig helt enkelt omöjligt. Från
den ena skolan efter den andra strömmade in ansökningar om dispens
från ifrågavarande bestämmelse, i många fall motiverade med
förklaring att skolans verksamhet måste nedläggas, om inte antingen
terminsavgifter fortfarande finge upptagas eller statsunderstödet höjdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
