Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Kommunalskattereformen. Av Carl W. U. Kuylenstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 CARL W. U. KUYLENSTIERNA
och särskilt för bolagen — som ju för viss del av inkomsten
skulle gå fria från progressivskatt — betydligt skarpare. Vad
de skattskyldiga genom reduktion av den kommunala
progressivskalan skulle vinna skulle de i stället få betala till staten.
Väsentligen annorlunda skulle det ej ställa sig, om
skatteutjämningen skedde exempelvis länsvis.
Ytterligare må sägas ett par ord om skatteutjämningen. I
betraktande av omständigheter, som jag förut framhållit,
särskilt den nuvarande oproportionerligt låga taxeringen av
jordbrukarna, äro de nuvarande utdebiteringssiffrorna synnerligen
missvisande, när det gäller att bedöma det skattetryck, som
vilar å kommunen såsom helhet. Någon riktig jämförelse
kommunerna emellan kan därför icke ske, förrän en rättvisare
fördelning av skattetrycket inom kommunerna åvägabragts.
Gällde det ett statens direkta övertagande av vissa uppgifter,
som egentligen avse statsändamål men nu vila på kommunerna,
kunde frågan lösas fristående, men tager man direkt sikte på
själva utjämningen, kan spörsmålet därom lösas, först sedan
en rättvis skattereglering åstadkommits.
Mot förslaget har invänts, att det är så krångligt att tillämpa.
Jag tror ej detta. Fastighetsskatten, den kommunala
inkomstskatten och den kommunala progressivskatten ansluta sig nära
till vad som nu gäller samt till statsbeskattningen. Blott
näringsskatten är en verklig nyhet. Den bygger emellertid på
siffror, som i allmänhet utan svårighet erhållas ur de
skattskyldigas bokföring. I de rena landskommunerna äro de
näringsföretag, som skulle bliva underkastade näringsskatt, så få,
att deras taxering ej nämnvärt skulle betunga
taxeringsmyndigheterna. Endast i samhällen, där man kan förutsätta större
kompetens hos taxeringsmyndigheterna, är antalet sådana
företag mera betydande. Ehuru jag måste erkänna, att den
teoretiska grundvalen för åtskilliga bestämmelser i kapitlet om
näringsskatt är nog så invecklad, synes för övrigt utformningen av
lagen så enkel, att det ej kan dröja länge, innan
taxeringsmyndigheterna behärska även denna skatteform. Att det nya vid
första anblicken synes främmande, bör icke avskräcka.
Mycket mer vore givetvis att anföra i den föreliggande
frågan, men utrymmet förbjuder det. För min personliga del tror
jag, att det skulle vara lyckligt, om kommunalskattereformen
genomfördes efter de linjer, som det framlagda förslaget utstakar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
