Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Humor och melankoli. Av Elof Åkesson - Historisk litteratur från år 1919. Av Carl Hallendorff - Gustaf Adlerfelt: Karl XII:s krigsföretag 1700—1706. Utg. av Samuel Bring. Gustav III:s och Lovisa Ulrikas brevväxling. Utg. av Henrik Schück. I—II - Henrik Schück: Den sista gustavianska hovdamen. Brev från greve Johan Gabriel Oxenstierna till greve Nils Philip Gyldenstolpe 1780—1796. I. Utg. av Adam Lewenhaupt - Arnold Munthe: Flottan och ryska kriget 1790 - Carl Forsstrand: Malmgårdar och sommarnöjen i Gamla Stockholm. Presidenten S. A. Leijonhufvuds minnesanteckningar. Utg. av H. L. von Dardel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 161
mat och likgiltiga ting. Religionens fasonering i småborgerlig anda
har väl ingenstädes varit så omhuldad som i den reformerta världen.
Moralismen är icke uppryckt med roten, så länge man avlas att
göra evangeliet till en »nova lex», en högre lag. Juristen Calvin,
den andlige envåldshärskaren i Geneve, var åtminstone i
samhällsläran mera släkt med de upproriska bönderna i Schwaben, som krävde
ändring av de sociala förhållandena i enlighet med Guds ord, *än
med Luther, som protesterade mot att använda Bibeln som lagbok.
Skillnaden synes egentligen vara, att den paragrafhårde fransmannen
för en tid ägde makt att pröva sitt program på andras liv och själ,
medan de svärmiska tyskarna genast blevo blodigt kuvade.
Inför en så rik och fängslande bok som Humor och
melankoli vill man icke gärna tala om vad man saknar. Det beror ju
alltid på läsarens subjektiva förväntningar. Men den som skriver
dessa rader har icke kunnat undgå att önska, att förf. här direkt
tagit ställning till Ernst TrodtscWs geniala och omstridda teser om
protestantismens betydelse för den moderna kulturen. Även utan
Troeltsch, som kanske överskattar sektfromhetens och spiritualismens
historiska insatser, skulle det väl vara omöjligt att låta »friheten
genom gudsförtröstan» vara den evangeliska religionens signatur och
dock göra Luther jämte Calvin till den moderna frihetens stamfader.
Alternativet mellan jesuiterna ocn reformatorerna synes icke
tvingande. Den moderna tidens frihetsrörelser utgå, där de äro medvetna
om sina egna principer, från den självbestämda individens
suveränitet. Detta frihetsbegrepp är närmast ett arv från renässansen. Men
därför att den nyare tidens historia från denna synpunkt tydligen
innebär renässansens seger över reformationen, ha vi ingen
anledning att identifiera vår förstfödslorätt, samvetsmänniskans
självständighet, med den grynvälling, som nu för tiden eufemistiskt kallas
frihet.
E lof Åkesson.
HISTORISK LITTERATUR FRÄN AR 1919
Gustaf Adler feldt, Karl XII:s krigsföretag 1*700—1706. Utg. av Samuel
Bring. (Norstedt, Sthlm.) Kr. 30.
Gustav lII: s och Lovisa Ulrikas brevväxling. Utg. av Henrik Schack.
I—II. Särtrvck ur Svenska Akademiens Handlingar. (Norstedt, Sthlm.)
Kr. 12—21. "
Henrik Schiick. Den sista Gustavianska Hovdamen. (Geber, Sthlm.)
Kr. 13:50.
Brev från greve Johan Gabriel Oxenstierna till greve Nils Philip
Gyldenstolpe 1780—1796 (Lewenhauptska arkivet på Sjöholm.)!. Utg.
av Adam Lewenhaupt. (Norstedt, Sthlm.) Kr. 25.
Arnold Munthe. Flottan och ryska kriget l 790. (Svenska sjöhjältar VII).
Förra delen. (Marinlitteraturföreningen, Sthlm.) Kr. 15.
Carl Forsstrand. Malmgårdar och sommarnöjen i Gamla Stockholm.
(Geber, Stockholm.) Kr. 13:50.
Presidenten S. A. Leijonhufvuds minnesanteckningar. Utg. av
H. L. von Dardel Norstedt, Sthlm.) Kr. 16.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
