Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 8. 3. 1920 - Europas neutrala stater och Nationernas förbund - De ryska krigsförberedelserna 1914
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 DAGENS FRÅGOR
endast är en ny form av den gamla diplomatien, en ny klädnad för
staternas traditionella strävanden i olika riktningar. Vilka dessa äro,
har, \ad de segrande stormakterna angår, Versaillesfreden på det mest
upplysande sätt klargjort. Tiderna förändras och fraserna med dem,
men realiteterna i den mellanfolkliga sammanlevnaden förbli desamma.
Det är icke rådligt för ett litet land att i sorgsen rättrådighet glömma
detta. Det kan då så lätt komma att öka orätten här i världen — och
det på sin egen bekostnad.
I oktober 1914 utfärdade stabschefen vid en av de
ryska frontarméerna ett intyg för en flygare från
fästningen Novo-Georgievsk, att han
under en strategisk rekognoscering vid tyska gränsen i som stod i förbindelse
med krigsförberedelserna, den 3/i6 juni störtade med sitt aeroplan i staden
Czestochowa och svårt skadade sig, och att han skall räknas till den kategori
personer, som hava lidit i samband med kriget.
Intyget, som är hämtat ur den tyske historikern R. Hoenigers bok
Rus.s land s V o r b e r e i t u n g z u m Weltkrieg, skulle vara ett
märkligt vitsord om direkta ryska aktionsplaner redan en god tid före
Serajevo-mordet, därest icke den skeptiske läsaren observerade, att det
gällt att bereda den stackars flygaren någon extraordinär förmån, och
därför misstänkte, att vederbörande stabschef av människokärlek sett
sakerna i ett något annat ljus, än de i verkligheten borde betraktas.
Noga sett säger därför intyget ej mera, än att den nämnda tiden
gräns-rekognoscering ägt rum med tanke på eventuellt krigsfall. Upplysningen
kan ju vara intressant i och för sig; sammanställd med åtskilliga andra
av Hoeniger framdragna fäkta visar den hän på en under förra delen
av 1914 intensivt stegrad rysk krigsförberedelse. Men angiva dessa
fakta också en bestämd plan att framkalla kriget?
Spörsmålet är svårt att besvara. Det material varmed den tyske
författaren rör sig är till stor del akter ur skilda stabsarkiv, isärskilt från
militärområdet Warschau, och dessa arkiv hava, innan de föllo i den
tyska invasionens händer, jämlikt givna tjänsteföreskrifter blivit
ganska omsorgsfullt gallrade i syfte att undanrödja ’de viktigaste
hemligheterna. Vad som finnes kvar, innehåller mycket av intresse, men det
mesta kan knappast rätt värderas av andra än fackmännen, varvid det
för dessa gäller att iakttaga all den kriticism, som det ovan berörda
flygarefallet exemplifierar. Men onekligen är det en fråga av första
rangens vikt, hur det egentligen stod till med de ryska
krigsförberedelserna.
Den ryska mosbiliseringsplanen av 1910 var övervägande defensivt
lagd. Från och med år 1912 skönjes en konsekvent strävan att
revidera den i offensivt syfte, varvid särskilt militära rådplägningar i
Petersburg under november månad — d. v. s. strax efter Balkankrigets
utbrott samt några månader efter Poincarés och Sasonovs besök i resp.
Petersburg och Paris — voro avgörande. Vid kejsar Nikolajs utpräglat
fredliga läggning var den allerhögsta myndighetens samtycke till denna
De ryska
krigsförberedelserna 1914.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
