Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 8. 3. 1920 - Statstrycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 . DAGENS FRÅGOR
styrsel i övrigt vore både för staten och tryckerierna önskvärd, då
en standardisering medför avsevärda fördelar ej minst ur ekonomisk
synpunkt.
Även den praktiska redigeringen av innehållet lämnar åtskilligt
övrigt att önska. Ett stort antal av publikationerna blir ej läst och
är ju ej heller avsett att läsas utan att användas som uppslagsböcker.
Allt bör därför göras för att underlätta överskådligheten och en så
snabb orientering som möjligt, genom införandet av fullständiga
innehållsförteckningar och register, levande kolumn-, resp. marginalrubriker,
användning av endast en genomgående paginering i samma band och
undvikande av serier i serier. Vilka försyndelser i ovan berörda av*
seenden, som t. ex. Kommersiella Meddelanden tillåter sig med sin
mångfald olika pagineringar i samma årgång, av vilka några fortsätta
från en årgång till en annan, sin innehållsöversikt, som ej täcker
årgångens innehåll, sina många titelblad, supplement, tilläggshäften och
bilagor, har litet var fått erfara, som haft en årgång i sin hand och
där sökt en uppgift eller som haft att ge anvisning, hur en årgång
skall bindas.
Det officiella tryckets svårtillgänglighet är ett sedan gammalt känt
och ofta beklagat förhållande, som bottnar i flera olika omständigheter,
främst kanske i svårigheten att med det nuvarande utgivningssättet
överblicka vad som verkligen utkommer, d\å förteckningar över det
officiella trycket saknas och endast en bråkdel utlämnas i bokhandeln
och knappast hälvten förtecknas i bokhandelskatalogerna. ’ Därtill
kommer, att publikationernas titlar äro långrandiga och ofta ha samma
formella uppslagsord (betänkande, förslag, utlåtande o. d.), vilket vållar
svårighet, när de skola sökas i nu brukliga kataloger för både
bokhandel och bibliotek. Det statistiska trycket, som tidigare utgavs i
fasta serier, blev år 1911 föremål för en genomgripande förändring,
varvid de med bokstäver betecknade serierna upphävdes och de olika
publikationerna ställdes fristående utan seriebeteckning. De fördelar
man därvid trott sig vinna motvägas av den numera rådande bristen
på översiktlighet, och de utländska bibliotek världen runt, som erhålla
Sveriges officiella statistik, torde med de prydliga blå klotbanden få
lika många bibliografiska nötter att knäcka med kännedom om de
svårigheter som deras katalogisering och ordnande redan bereda
svenskar. För att ernå större översiktlighet har därför tidigare
föreslagits att de officiella publikationerna skulle bilda serier, däri varje
arbete erhölle sitt nummer, varigenom även skulle vinnas, att bibliotek
och enskilda genom att prenumerera på serierna ej så lätt skulle gå
miste om viktiga arbeten. Vid denna serieindelning skulle
departementen läggas till grund, så att varje departements och under
detsamma sorterande ämbetsverks och kommittéers publikationer skulle
bilda en serie med fortlöpande numrering. Detta erbjuder dock den
svårigheten, att departementen knappast bilda en tillräckligt fast
grundval för serierna, i det båda de själva och de under dem
lydande ämbetsverken som bekant ofta omgrupperas och
omorganiseras. Man kunde därför kanske tänka sig serierna ordnade efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
